lördag 12 maj 2012

Irriterande och viktig hostpaus...

Ok då, kroppen säger till. Börjar med feber och sen kommer hostan från hell. Två dagar denna vecka har jag tvingats vara helt stilla. Sovit sittandes i soffan flera nätter på raken. Den här hostan har jag haft förr. Den som gör att man helst inte ska gå i trappor alls utan bara helt ta det lugnt. I annat fall straffar det sig om man blir ståendes någonstans kämpandes för att inte hosta ut lungorna. Hostan som man ungefär bara kan vila sig ifrån... Oaaghhh... Att ta det lugnt är egentligen inte min paradgren men det är nog lika bra att lyssna på sin kropp. Annars får man väl cancer eller något till slut (och nu inte sagt att man inte kan bli riktigt sjuk ändå).

När man ligger där under filten utan att kunna röra en fena blir det mycket tid för funderande och det har varit riktigt bra. Själen behöver stanna upp ibland. Jag tror man skulle "unna sig" ordentlig paus oftare. När man stannar så där på riktigt kan de riktigt viktiga tankarna hinna fara genom huvudet. Vem är jag och vad har jag gjort av den person som är jag? Vilka människor har jag träffat som betytt mycket för mig? Vad är meningen med att jag finns till? Frågor som man aldrig blir helt färdig med men som, om man tittar till dom då och då gör att man inte springer vilse i livet.

I Torsdags hade jag ett långt samtal med en man som betytt mycket för mig, min morfar. Min morfar glömmer bort att vi fikade för fem minuter sedan och har inte längre så stor aning om så mycket annat heller. Han säger att han nött ut livet men ler och säger att det är ok, som det ska vara. Han har kvar sin humor och strålar fortfarande mot människor. Förmedlar mirakulöst nog fortfarande kärlek och livsglädje, har som alltid förmågan att få en annan människa (men framförallt barn) att känna sig alldeles underbara med bara blicken. En gåva som man kan bära med sig och försöka förmedla vidare... En sån där sak som aldrig tar slut...

Visst finns det mycket galet här i världen men det finns mycket gott också. Människor som betytt och betyder mycket, som gör skillnad för varandra. Vi kan göra skillnad för andra och varandra. Hosta är en del av livet, kanske en viktig del av litet. Det mesta som vi flänger runt med är rätt oviktigt, det är kärlek som gör livet värt att leva. Nu, dags att hosta lite och läsa något för Lillasyster. Jag är nöjd med min själs-paus... Funderar på att sticka till skogs med ett tält i sommar. Vad tänker ni om själs-pauser? Kram på er

3 kommentarer:

Bara Sara sa...

”Själspaus”, vilket fint ord. Det behöver ju inte vara krångligt tycker jag, handlar mer om att göra saker man önskar istället för saker man behöver..

kalebass sa...

Visst finns det mycket gott här i livet. Men det är som man säger; "hälsan tiger still".
Har varit i läget där jag trott att nu är det slut... man blir lite ödmjuk, men efter ett tag undrar man varför människor är så djävliga mot varann den korta tid vi finns här på jorden. Krya på dig, våren är här, just nu skiner solen och det är underbart vackert. Den där härliga,skira grönskan.

KaosJenny sa...

Precis Sara, egentligen gör vi det nog bra mycket mer krångligt än det behöver vara...
Mm, när man är frisk är det lätt att ta det för givet och nära döden finns ödmjukheten. Vi har en kort tid här som vi får göra vad vi kan av... Våren är vacker!
Kram på er