fredag 30 oktober 2015

Frost...

-4 betyder kallt men samtidigt ljust och fräscht ute. Det gäller att klä sig och att se att frost är vackert då det ju är naturligt den här årstiden och det kommer att bli mer av det...

Har pratat en del om utlandsresor med Mannen och olika vänner. Mannen hävdar bestämt att det för honom alltid är ett äventyr att resa, aldrig avslappning. När man är på plats kan det men jobbet både före och efter gör att det på något sätt blir ett nollsummespel. En rätt intressant tanke som jag, trots att jag själv inte blev ordentligt bofast förrän jag var 33år, är böjd att hålla med om. Skulle all-inklusive-resor har ett pris, i alla fall om man ska ha med en hel familj.

Denna höst innehåller ovanligt mycket festligheter för Kaosfamiljen. Till o med så pass så att vi tyvärr inte hinner med alla roligheter. Och vi som brukar ha det så lugnt. Kul som ögat ska det bli men oavsett vad så är vardagarna så många fler än helgdagarna och arbetsveckorna så många fler än semesterveckorna. Hur man än gör så är det hur våra vardagar är som avgör hur vi har det.


Mys i mörkret, hoppa i lövhögar och ha en trevlig helg. En äkta kärlekshandling kan tina ett fruset hjärta (citat från filmen Frost). Livet är kort, därför behöver vi göra det viktigaste först. Kram på er

söndag 25 oktober 2015

Kanske är vi i nuet lite för mycket...

För sisådär 10 år sedan var detta en speciell dag. Dagen då delar av Kaosfamiljen klev upp 04:15 istället för 05:15. I flera veckors tid tänkte att man kunde ringa och väcka tidningsbudet. Trött hela tiden, förkylningarna och magsjukorna avlöste varandra och vi tyckte att 04:15 var fruktansvärt hemskt. Stackars oss... Så klart att det inte är det värsta som kan hända en människa men eftersom man knappt hade näsan ovanför vattenytan i diskhon så kände man absolut så.

Nu är det ett annat läge men fortfarande är det så att vi människor är närmast oss själva. Ska vi behöva skicka maskingevär med barnen till skolan undrar en mamma som jag känner. Eh, nej. Det är inte hennes barns hudfärg som är hotade och maskingevär har väl aldrig löst några som helst problem, bara skapat fler. Det är de som kommer från krig och fasligheter på andra ställen i världen vars barn begravs och hus brinner. Dessutom har livet alltid varit farligt, världen behöver alltid mer kärlek, generositet och tillit.

Samtidigt så fortsätter uppropen för att ingen ska "ta våra" luciatåg och pepparkaksgubbar ifrån oss och att det är våran rätt att fortsätta kalla chokladbollar för något annat.

Vi har inte råd att ta emot flyktingar säger vi och sen åker vi på all inclusive och badar i det hav där familjer dör för att fly till en bättre tillvaro.

Rätt intressant egentligen att man kan hata människor som man inte ens känner, som inte ens har gjort varken en själv eller någon man känner något. Tänk om det hade handlat om skostorlek 36 istället som "varför ska dom ha mat och tak över huvudet" drevet hade gått mot.

Det finns mycket galna saker i världen och en del av dom sysslar vi med helt oreflekterat för att vi tänker på oss. Ibland tänker jag att vi inte alls har problem med att vara i nuet, kanske är vi nuet och vi:et lite för mycket.

Vi är en del av den här världen även om lyckan ler mot oss så pass att vi har pengar, ren luft och rent vatten,i stort sett alltid har mat på bordet, värme och torra fötter just nu.

Ikväll ska barnen och jag se the Hobbit igen. Det onda mot det goda. Ondska finns om än vi är rätt skyddade i den här delen av världen. Petter har skrivit fint här. Vi behöver alla försöka göra vår del så att det goda vinner både nu och framåt. Kram på er

måndag 19 oktober 2015

Firande, livets ändlighet och Merryl...

45 år men firad som en 100 åring. Mysig middag i lördags med vänner, presenter och en massa blommor. Har ätit tårta i dagarna två och fick en present idag till och med. Massor med gratulationer på facebook, firandet verkar liksom aldrig ta slut :-). Facebook är ett rätt roligt fenomen, människor som man känt och som betytt mycket blir kvar i livet på ett litet hörn. Då jag flyttat runt och haft jobb där man kommit väldigt nära varandra så har jag många människor som har en speciell plats i mitt hjärta.

Och så plötsligt igår kväll ser jag att gammal vän plötsligt inte finns med oss längre. En snäll kille som var med i samma gäng som jag i en annan stad i början av 90 talet. Världens blåaste ögon och ett smittande skratt, drack gärna te och pratade till långt in på natten. Skrev otroligt fina dikter. Två år yngre än mig, inte naturlig alls. Tankarna går till hans familj som blivit lämnade i en outsäglig sorg och kris.

Oerhört sorgligt och de ställer sig på rad alla goa människor som lämnat oss. Samtidigt sprider sig en enorm tacksamhet i kroppen. En tacksamhet över att jag fått nåden att bli 45 och ha en frisk familj, minnen, vänner och människor både som finns fortfarande och som gått genom livet... Att fått ha ynnesten att träffa så många människor med olika levnadsöden är berikande på alla sätt. Det är den här dagen idag vi har och sorgen är kärlekens pris.

Kloka Merryl Streeps citat gäller mer än någonsin idag:
“I no longer have patience for certain things, not because I’ve become arrogant, but simply because I reached a point in my life where I do not want to waste more time with what displeases me or hurts me. I have no patience for cynicism, excessive criticism and demands of any nature. I lost the will to please those who do not like me, to love those who do not love me and to smile at those who do not want to smile at me.

I no longer spend a single minute on those who lie or want to manipulate. I decided not to coexist anymore with pretense, hypocrisy, dishonesty and cheap praise. I do not tolerate selective erudition nor academic arrogance. I do not adjust either to popular gossiping. I hate conflict and comparisons. I believe in a world of opposites and that’s why I avoid people with rigid and inflexible personalities. In friendship I dislike the lack of loyalty and betrayal. I do not get along with those who do not know how to give a compliment or a word of encouragement. Exaggerations bore me and I have difficulty accepting those who do not like animals. And on top of everything I have no patience for anyone who does not deserve my patience.”

Det enda hon möjligtvis glömde var att man vid en viss ålder också kan lägga av med osköna kläder och skor, fast den lyxen kanske skådespelerskor inte kan unna sig ;-).

Hoppas att ni har det bra mina vänner <3

torsdag 15 oktober 2015

Att aldrig underlåta firande...

Livet är en riktigt allvarlig historia. Någon klok har sagt att det enda vi måste göra är att välja och att dö. Eftersom det är på det sättet så behöver man muntra upp sig ibland. Därför ska man aldrig låta bli att sprida glädje, beröm och att fira när det händer roliga saker. Har de senaste veckorna firat min och Mannens 18-årsdag med middag, haft karamellfest på jobbet på grund av oväntat lyckosamma omständigheter och till helgen firar jag halvt 90 genom att bjuda ett gäng kvinnor på middag.

Världen är smockfull av gnäll och tråkiga saker men också många positiva saker. Tacksamhet över det man har så länge man har det. Mig äger ingen och jag äger ingen annan heller, inte ens Mannen eller barnen. De är fria att gå när de vill eller kan. Vi försöker inbilla oss att vi kan styra men egentligen kan vi bara styra över oss själva. Det blir extremt tydligt när Storebror blivit 187 centimeter lång att jag inte kan bära honom någonstans, vi har dock rätt roligt när jag försöker ;-).

Och det där med att fylla år. Förr firade jag bara så där lite. När jag fyllde 30 hade mamma cancer. Mellan 30 o 40 firade jag lite halverst, fullt sjå med barn och jobb. 40 firade jag stort o sen har jag firat mig. Ifjol gjorde jag helt sonika en kvinnomiddag för årets betydelsefullaste kvinnor. Damer där vi utbytt vänskapliga handlingar under året, jättekul. Det tänker jag fortsätta med så länge det känns bra o nu var det dags att bjuda in igen. Ler lite o funderar. Morsan, syrran, svägerskan, Galadriel, lunch-Harriet, Göteborgskan, goagrannen, tränarvännen, integrerskan, häxsystern, moster-syrran, lajvprinsessan, badkompisen, ordförande i brända klubben, blomkamraten, suicid bunnyn, häxvännen, fotbollsmamman, gummibåtsdottningen o sjukvårds antagonisten. En del kan komma, andra inte (och det är nog tur, hade alla tackat ja hade vinte rymts runt pingisbordet) Det går att beskriva alla dessa damer i blandade åldrar med många fler ord. Gemensamt är att jag ler när jag tänker på dom. Det lär bli en kväll av ren kärlek.

Så lev i kärlek mina vänner, njut av det ni har, skratta ofta och fira att det är den här dagen vi har. Kram på er

måndag 5 oktober 2015

Debatt i Kaosfamiljen...

Efter att ett antal familjeråd ballat ur har vi nu börjat med mötesordning. Igår röstades Lillebror fram som ordförande för att vi skulle vaska fram matlistan. Till Storebrors förtret blir det 4 av 7 dagars vegetarisk mat.

Följden blev att middagen blev en paneldebatt idag där Storebror tog en hammare och ett grytunderlägg till ordförandeposten. Under debatten som tidvis var het utkristalliserades två partier. Vegetardemokraterna och Kött partiet.

Vd hade ett svårt läge då linsgrytan inte gjort någon större succe´ och en av medlemmarna i paneldebatten definitivt inte lever som hon lär. Att rösta för mer vegetarisk mat då man egentligen i stort sett bara gillar ris genomskådas lätt av meningsmotståndare. Kp:s argument var rätt tunna och innehöll många faktafel, bland annat att världen skulle översvämmas av kor om vi inte fortsatte mördandet.

Debatten böljade fram och tillbaka. Storebror gjorde ett streck i debatten. Voteringen slutade 3-3 så dbatten blossade upp igen. Vd:s argument var tydliga och underbyggda men tyvärr fick vi vika oss i det här läget för det faktum att Kaosfamiljen inte provat ut tillräckligt många vegetariska rätter som är godkända (mat som mer än 3/6 äter). Ny votering som slutade med att vi skulle äta vegetariskt minst en gång i veckan och Vd fick vi igenom att vi bör prova ut fler vegetariska alternativ och ha som målsättning att äta mindre kött.

Och jo, det är ju så politik fungerar. Tagande, givande och så löser man det så att det blir så bra som möjligt för de flesta. Riktigt kul att träna mötesteknik med barnen. Verkligen en utmaning att alla ska vänta på sin tur i talarlistan och att man då också behöver komma ihåg de smarta saker man hade tänkt säga.

Hoppas att ni har det bra allihop <3