lördag 19 maj 2012

Det är likheterna som driver oss från vettet...

Ibland kan man le lite snett men andra gånger blir man helt galen och undrar hur somliga tänkte när de bestämde sig för att föröka sig... Kan det möjligtvis vara som det sägs att det man blir galen på hos andra är egenskaper som man själv har och inte tacklar på ett vettigt sätt? Varje gång man tänker så blir det obekvämt. Lite som skoskav ungefär... Och tänker man att det gäller alla människor blir det ännu otrevligare...

Så klart egentligen. Personlighetsdrag från mormor, morfar, farmor, farfar och Mannen går ju för det mesta an men de som man själv har, oj oj oj... Olikheterna går egentligen rätt hyfsat att hantera förutom att man inte alltid förstår sig på varandra. Det är likheterna som man blir galen av och framförallt de som man inte accepterar. Gäller väl egentligen känslor också. Står man inte ut med att erkänna sig ledsen, arg eller avundsjuk så står man inte ut med det hos andra heller.

Igår tittade på Storasyster och konstaterade att : The cleaning force is weak in this one... Mm, sa jag och log lite, det har hon efter mor sin ;-)... Likheter som inte är traumatiska är ju lätta att bekänna ;-)

Vad tänker ni om likheter/ olikheter? Hoppas att ni har en härlig Lördag, kram

4 kommentarer:

Västgötskan sa...

Det kan nog ligga något i det...
Fast jag tycker ofta jag irriterar mig på människor som har personlighetsdrag och idéer som jag inte ens är i NÄRHETEN av också! :-)

Grodmamman sa...

Håller med dig fullständigt! Jag och dottern är väldigt lika och hon driver mig till vansinne emellanåt. Jag har mycket lättare för att ta sonen.
Kram

Galenskap och lite allvar sa...

hahaha..det är så spännande det du skriver om. Samtidigt som jag till fullo kan hålla med Grodmamman eftersom jag och min dotter oxå är väldigt lika så kan det samtidigt bli svårt att hantera sonen eftersom vi är så fruktansvärt olika. Visst är det väl ändå härligt att inte alla är stöpta i samma form...det är ju av olikheterna som personligheterna kommer fram och gud vad tråkigt att leva med någon som tänker precis som en själv. Vilka tankar och idéer sulle man då utveckla? Sen kan man ju välja själv om man vill dela åsikter med alla eller om man väljer de som stämmer överens med de som man gillar själv!!! (krånglig mening den här sista..du fattar kanske vad jag menar)

Ha en underbar söndag!
Kramelikram Veronica

KaosJenny sa...

Mm Västgötskan, i vissa fall kan jag tyvärr upptäcka likheter ändå och då blir det rätt drygt ;-)
Mm Grodmamman, en av fördelarna med olika är ju till exempel att man inte är arg samtidigt ;-)
Mm Veronica, helt klart är det olikheterna som driver saker framåt... En bunt ja sägare blir man ju galen av i längden...
Kram på er