måndag 29 december 2008

Kalabalik-pik

Kaos är typ charmigt. Nu har vi uppgraderat oss och förhoppningsvis nått kalabalik-piken. Jag har stridit med Lillebror i 45 min om en sån självklar sak som att man går och kvällspinkar, tvättar händerna, borstar tänderna, tar på sig nattkläderna och sedan går man och lägger sig. 45 minuter på ett enda barn och det tog ännu längre tid innan han gav sig. Låg i sin säng och tittade på mig med ögon smala som springor och funderade på vad han skulle ta sig till härnäst. Hade jag inte vetat att detta är århundradets mammagris hade jag på fullt allvar trott att han alltid har hatat mig.

Sen har jag tre andra barn och en sjuuuuk man. Ett jobb som är spännande på gränsen till skräck, en låst cykel med borttappad nyckel och ett gäng räkningar som borde postas. Å så den rörande röran förstås...En miljon saker som borde göras men borden är inte måsten. Nu tänker jag, ja vad tänker jag göra? Inget vettigt i alla fall...

söndag 28 december 2008

Lite seg inlärning

Egentligen borde jag har lärt mig att inte uttala mig men ändå. Just som man säger att “Lillebror är så lugn och harmonisk”, så börjar han med såna solklara 6 årstendenser, långa hotharanger och totalt oförklarliga sammanbrott. Då vi nöjt ler och säger att Lillasyster pratar så tydligt och bra börjar hon säga p meningar på skoj. Pa pill pa pälling poch på poch pägga pej. Pejsan poppsan palle palle pa pär pulen pommer pa parenda punge para pla´ osv. När jag ringer till brorsan och säger att vi inte är något gott sällskap eftersom Storebror och Storasyster just nu plågar livet ur varandra så har vi inte ett enda bråk på TVÅ dagar. Inte ens i bilen...

Och jag tycker att jag borde ha lärt mig. Ända sedan jag tvärsäkert sa att Storebror bebis hade fått rutiner har det varit likadant. Man hinner knappt säga meningen klart innan barnet fått för sig att vända på alltihop. Så, självklart vände allt ungefär i samma sekund som jag försiktigt skröt lite om att vi varit friska hela julen. Storebror greppade hinken...

Nu håller vi oss ute och håller tummarna för att det är den konstiga förkylningen som går.

MAMMA SKA...

OM DU INTE ÖSER UPP MAT ÅT MIG SKA JAG KASTA NER MJÖLKPAKETET I GRYTAN MED STROGANOFF FÖR JAG VILL INTE ÖSA UPP MAT ÅT MIG. SEN TÄNKER JAG KASTA ALLA TALLRIKARNA PÅ GOLVET..

Och där gick startskottet till en Mega konflikt med Lillebror. Han är principfast till tusen och snart sexåring. Han har tex nyss bestämt att han inte ska gå i trappor mer eftersom han ramlar så ofta. Tur för honom att han bor på entré våningen. Synd bara att vi har X-boxen i källaren men det är han tydligen beredd att ta. Han har helt enkelt slutat gå i trappor.

Jag kan förstås bara uttala mig om våra sexåringar men de har varit snäppet mer än speciella. Förhandlingar, hot och oförklarliga sammanbrott har föräldraparet bara fått tugga i sig på löpande band. Saker och ting som varit självklart i flera år har plötsligt blivit omöjligt eller tvärt om. Eller vad sägs om en unge som på fullaste allvar kommer hem och deklarerar att han/hon SKA äta godis till middag. Våra sexåringar har varit allt annat än nöjda när de varit på den bogen men inga har varit lika gulliga efteråt, när man visat “vart skåpet ska stå”.

Fortsättningen på vår fight blev att jag vägrade. Sa att -Lillebror, gör dig inte olycklig. Jag tycker hemskt mycket om dig men jag tänker INTE ösa upp mat åt dig. Jag öser inte upp mat åt barn som kan och dessutom funkar inte hot på mig. Du kan bli hur arg du vill, det enda som kommer att hända är att jag kommer att bli arg och du kommer att bli olycklig. Efter vad som kändes som hundra försök att gå runt problemet från Lillebrors sida (jag SKA ha en annan gaffel, -Gå och byt då, om jag ska så MÅSTE du... -NEJ, om jag äter så SKA jag få..-.NEJ). -Lillebror, det är DU som är hungrig, jag har redan ätit...

Efter striden var klar satt den lille söte bokmärkesängeln i mitt knä halva kvällen, alldeles underbart mysig och kärleksfull.

fredag 26 december 2008

Julfrid..


Jodå, julfrid har varit hos oss. Relativt snabba besök men ändå förvånadsvärt många gånger om man tänker på att vi varit femton pers rätt ofta de senaste dagarna. Sju barn och fyra vuxna här hemma sedan julafton. Vi har använt varje vrå av huset, till sovplatser, kojor eller bara för att smyga undan och ta igen sig. Ändå har det varit lugnt och skönt på något sätt. Efter att ha käkat godis i dagarna tre, lekt med julklappar och sprungit runt med kusiner är barnen små trasor. Mannen jobbar och kommer hem klockan 2 imorgon. Kaosmamman är fullständigt nöjd med tillvaron, får man vara det utan att bli betraktad som en idiot?

Att Mannen jobbar skift har jag svurit över mycket men ikväll är det skönt att vara för sig själv lite, kanske måla tånaglarna...

onsdag 24 december 2008

Dam(m) Jul

Å vi köpte en sån där "utgrävning" till Lillebror. Gissa om det är utgrävingsdamm över hela huset? God Jul kram på er

fredag 18 april 2008

TIllbaka igen

Och det är fortfarande kaos förstås. Idag har vi varit på utflykt och som vanligt när vi ska någonstans tar det ca en milijon år att komma sig iväg. Lite bråk, lite gnäll och gny och mamman tänker varför. Varför ska vi åka någonstans överhuvud taget? Ångrar semesterbokningen och varenda plan vi har framöver. Vi ska vara hemma jämt, ända tills ni blir 22 år och flytttar hemifrån, punkt. Väl iväg så blir det underbart.