Å så var dom igång igen...

Vi framhärdar med sommar men vardagen är ändå igång... Har nog badat mer sista veckan än jag gjort under hela sommaren (nä, nu ljög jag igen), men jag har badat massor. Så fort jag har kommit åt helt enkelt. Tre olika älvar, en sjö, pool, vattenspridare och så havet. Massor med gånger och det är verkligen bra. Finns inte ett problem som, ja jag ska inte säga att de löser sig men de blir liksom lite suddigare i kanterna av ett dopp. Stress likaså. Efter doppet får man perspektiv på vad som är mina problem och vad jag inte kan göra något åt, vad som kommer att spela stor roll om ett år och så...

Och annars dräller jag runt i trädgården, jobbar eller roar mig med fotboll. Jag skojar inte om jag säger att det ligger minst tio handdukar på Kaosbron. De tar vi bort när det börjar regna/ hösten verkligen är här. Livet är fint, det går 86400 sekunder på varje dag och vi nyttjar dom även om vi, precis som alla andra, inte hinner med allt. En måste prioritera. Kram på er

Kalasandet är över och en ovanlig vecka har tagit vid...

Vi blev begåvade med en ny tonåring då Storasyster fyllde 13. Känns kul. Länge sen vi bar henne och sen hon kröp runt och bannade trösklar. Mycket vatten har flutit under Kaosbroarna sen dess så det är helt ok. Tiden har ju sin gång men när man tänker tillbaka på barnens första år så tänker jag att vi var duktiga, även om vi inte klarade allt jämnt. En hel flock barn och så alla krav. Tänk så mycket klokare jag hade varit om jag fått bebisarna med den erfarenhet jag har nu. Så mycket mindre jag skulle ha krigat. Nåja, det var väl inte meningen att man skulle vara klokare än så. Barn har ju de föräldrar de får och perfekta föräldrar skulle säkert också vara skadliga, hur skulle barnen annars lära sig att vara människor?

Nu har en underlig vecka tagit vid. Mannen har åkt till Skåne med de tre yngre. Kvar hemma är Storebror och jag. Jag jobbar men är ju verkligen inte van att vara den som blir hemma. Så tyst och lugnt vi har det. Inget hoppande, sjungande, visslande, bråkande, tjatande, skrattande eller ylande om inte Storebror eller jag drar igång det (och det är svårare när man är två, framförallt när den ena är en trött tonåring ;-)). Däremot så pratar vi till långt in på nätterna och det är ju också mysigt.

Som den sanna Kaosmor jag är ser jag ändå till att ordna en liten aning hålligång. Igår bjöd jag hem ett några tjejer på soppa. Och jag förnekar mig inte. Trots att jag egentligen inte hade något giltigt skäl (förrutom att jag roat mig kungligt på en strand) så hann jag inte ens hälften av det jag tänkte mig innan gästerna kom. En stund tänkte jag i mitt stilla sinne att jag nog inte borde bjuda hem folk någonsin. Kaosbron så ut ungefär så här, minus pjäxorna.
Maten var definitivt inte klar men allt ordnade sig förstås. Vuxna roliga, kloka, härliga kvinnor. Då kan egentligen ingenting gå fel. Tror inte att de funderade så mycket på mina trivselhögar. Som min "Master" Storebror sa vid kvällsfikat. -Jag tror inte att karlarna hade gjort det, funderat på skulle jag ha städat mer, varit färdig med maten och kanske bjudit på något annat än soppa. Tack Storebror, tjejerna känner mig och det var inte för att få en show de kom. I själva verket var jag väldigt nöjd och tror att det var fler som var det. Vi skrattade och pratade om allt mellan himmel och jord. Lite Caitlin Morans bok, fotboll, klassresor, hus, datorer och hur ska framtiden bli. Kanske blev det i slutänden egentligen fler frågor än svar. Eftersom min Master inte vaknat än ska jag se om jag hittar någon annan som vill bada med mig. Kärlek till er alla...

Top-tok-veckan avklarad...

Så klart vi överlevde, skrattandes också. Vi hann inte allt och sviterna i form av extrem tvätthög och stök kommer nog att hålla i sig ett bra tag då vi haft fullt sjå med annat. På onsdagen gjorde jag bragden att både missa ett föräldramöte där vi är klassföräldrar och Lillebrors gitarruppvisning. Nåja, det kommer fler skulle jag tro. Fotbollslägret blev lyckat. Åttaårskalaset funkade strålande (ballonger, såpbubblor, sparkcyklar, en studsmatta samt godis och en leksugen Storasyster kan göra susen). På mors dag hade vi en helt improviserad tårtprovning.

Så fort jag fått en chans har jag grävt med blommor eller badat. Två riktigt bra sätt att lindra stress. Blommor skog och jord är väldigt bra. Ett kallt dopp ännu bättre. Det är som att livet fått lite annat perspektiv när man kliver upp ur vattnet igen. Eller som en av fotbollstjejerna sa, det var kallt men man blev som ren i själen. Gulle fin hon. Så klart. Vi är alla små delar i världssjälen. Lite skönt att stanna upp och känna det när livets flod forsar som mest. Det mesta som man håller på med nu i maj är saker som inte spelar någon roll om en månad. Än mindre om tio år.

Lycka är varken mest pengar, prylar eller flest föräldramöten. Vad som verkligen räknas är riktiga relationer och kärlek. Kärlek till er alla...

Ibland funkar det lite sådär...

Imorse tog jag bilen in till stadens badhus. Väl framme sökte jag mig sönder och samman efter plånboken. Upptäckte att jag antagligen la ut den ur väskan när jag kollade så att jag hade pengar. När man känner sig så där URSMART är det lätt att hålla sig för skratt.

När det nya låset jag köpt för de lånade pengarna inte funkade att få upp så jag blev tvungen att gå ut till receptionen i bara handduken och be dom knipsa upp låset var jag inte ens nära att le.

Och när sen cykeln vägrade att låta sig lirkas upp på cykelstället tappade jag tålamodet med förmiddagens bravader och blev extremt sugen på att sparka ner cykeln i älven. Tack vare min känsla av att det där trots allt är en väldigt fin cykel och det faktum att Wacko Wolfram med lätt våld rymmer en helt cykel inuti räddade livet på cykeleländet.

När jag kom hem skrattade Mannen och sa att även om jag ibland har lite otur när jag tänker så luktade jag gott och var vacker. Jag brydde mig inte om att berätta för honom att han torde ha kraftiga brytningsfel. Jag log och sa tack. Somliga förmiddagar får man vara nöjd om man luktar hyfsat gott och det är klart lättare att lukta gott nu än för några år sedan när barnen var mindre ;-). Kram på er alla fina

Välkommen vanliga vänliga vardag?

Åh, så var det dags igen då. Vardag... In i renfållan och springa. Upp på morgonen och framåt. Skynda skynda kom IGEN!!! Vad ska vi äta till middag och vem var det nu igen som skulle göra vad när? På sätt och vis får jag rysningar av själva tanken... Men kanske beror det på att vi inte är igång än. Mannen och jag har "saxat" de sista veckorna. I veckan är det min tur att vara hemma och han jobbar. På min lott faller att shoppa skor, försöka vrida tillbaka dygnet och lite sånt. Klart det känns lite drygt men det gäller alla och det blir bra. Den vanliga vardagen är grunden för att man ska njuta av det andra. Människor vill behövas och som tur är så skulle Kaosfamiljen bli saknade om vi inte klev in i vardagen igen.

Vi har haft en alldeles underbar sommar. Massor med bad, riktiga möten mellan människor, fotboll, musik och skojigheter. Vi har haft det hur bra som helst men sånt sliter också. Ett helt gäng här kommer att tycka att det blir skönt med lite vanliga vänliga rutiner. När man vet vad som gäller och vad som ska hända härnäst. Och för att inte tala om att Lillasyster har ett skriande behov av att börja i förskoleklass! Välkommen vardag! Kram på er alla vardagsvandrare :-)

Livets olika skeden...

Somliga säger att det bara säger svish det där med tid. Alla tider är olika och tid är relativt. Personligen tycker jag att en kvart med en skrikande bebis är bland den längsta tid som kan finnas. Var tid har sina saker, att vara barn, tonåring, vuxen småbarnsförälder, barnförälder, tonårsförälder, vuxen med utflugna barn, pensionär, mormor/farmor osv. Det ser ut som om var tid har sina gåvor och vedermödor... Tricket är väl att i möjligaste mån var nöjd med sig själv och sin situation i den tillvaro man just är.

När jag tänker på saken så tror jag att man som person är olika bra på att vara i olika åldrar. En del tider ska man bara försöka stå ut med (hade jag behövt höra när jag gick i 7:an och min bästa kompis skulle flytta). Lägg därtill att vänner och kärlekar under hela livet kommer och går, om än, turligt nog, inte i samma tempo som i tonåren ;-).

Och så är vi alla olika och det berikar enormt om vi inte försöker göra om varandra. En del vill ha planer och struktur, andra vill ta dagen som den kommer. Somliga vill ha fart och fläkt, andra tycker att tillvaron gärna får vara lugn. Idag är det varmt. Jag är en barnförälder i mina bästa år. Kan bli sand emellan tårna för de som vill... Min bästa tid är nu... Kram

Slåsstradition och "piffad" frukosthörna

Mm, första dagen på sommarlovet brukar barnen av tradition ägna åt att hänga, retas med sina syskon och slåss. Det funkar i år också... Jag är ju ledig så vi har all tid i världen att riktigt "bråka om oss".

Och så har jag ju sett att folk bygger soldäck och piffar till sina uteplatser. När de med milt våld övertalat sina Män till underverk lägger det ut det på sina bloggar. Jag tänkte att då får jag väl inte vara sämre. Tyvärr är Mannen inte hemma och något tålamod för att vänta har jag inte direkt. Trappen är mitt vanliga frukostställe och idag, dagen till ära la jag dit en ärvd dyna. Både soligt och uppiffat, funkade hur bra som helst :-).


Möjligtvis kanske jag erbjuder flytt av slåssverksamheten till något badställe. Annars bråkar vi vidare här hemma, det har börjat bra måste jag säga. Jag fick nyss en alldeles fenomenal uppvisning på hur man helt oskyldigt kan kliva ur en soffa samtidigt som man lyckas råka röra och reta upp hela två syskon samtidigt med sina armar och ben. En riktig bragd ;-). Hoppas ni gör helt andra bragder och har en underbar dag. Kram

Planering och impuls...

Efter en intensiv dag på jobbet och vidhörande fritid konstaterar Mannen och jag att imorgon börjar han jobba och kvällen är en ekvation som inte går ihop. Igen... Bortamatch och föräldramöte... men kan man bara tänka lite vitt och brett så kan det funka. Lillebror får följa med på matchen och Lillasyster kan titta på film hemma hos min mormor och morfar. Jodå, ni läste rätt... alltså hennes gammelmormor och gammelmorfar. Vilken tur att vi har ett brett nätverk.

Efter att ha konstaterat att mitt liv är galet stressigt och inplanerat gick jag ut i trädgården. Fast benen gick vidare. Lite på måfå sådär... Hamnade nere vid älven där vattnet går högt. Halkade och blev smutsig. Tvättade av mig i älven. Tog av mig sockarna och doppade fötterna och blev grymt sugen på att bada. Tänkte äh, vad då, varför inte? Hittade ett någorlunda undanskymt ställe, slängde av mig kläderna och badade lite tvärt. Synnerligen uppfriskande och om jag inte åker dit för förargelseväckande beteende så ångrar jag mig inte. Jag behöver göra något lite halvgalet när livet blir för rutigt och inplanerat. Jag flinar än...