Drottningen i Stökriket fyller år

Min hela flock människor kom in och sjöng för mig på morgonen. Sen fylldes min säng (även om den är stor) till brädden av armar, ben och kramar. Jag fick två inslagna enkronor, några teckningar och ett armband i papp av Lillasyster. En hem-målad mugg fick jag av Storasyster. Lillebror gav villigt bort ett helt gäng kramar. Storebror drog, dagen till ära, igång middagen på kvällen fastän det inte var hans hjälpardag. Och så fick jag löfte om ett väggväxthus från Mannen. Triss lott fick jag från min moster, ljus från mormor samt urgod tårta (som jag beställt) av mormor och mamma. Allt detta + att Kaosfamiljens alla medlemmar sa grattis till mig och kramade mig vart än vi sågs. Dessutom har man ALLTID rätten att under hela denna sin födelsedag hävda sin födelsedagsbarns-status och avnjuta födelsedags-priviligier. Oftast är det någon annan som kommer på rätten till privilegier. Dessa kan vara typ bråka inte nu för mamma fyller år eller något annat som någon kommer på att man gillar och borde få mer av eller ogillar och inte ska behöva se röken av ;-). Det bästa i livet är gratis och med en flock ungar och en Man som jag trivs ypperligt med känner jag mig som en mycket rik kvinna.

Angående ålderspanik vill jag bara säga att om jag vore EN dag yngre än mina 41 år så kanske jag skulle ha missat någon av alla er underbara, roliga, spännande, irriterande, klyftiga, charmiga och tokiga människor som lärt mig så mycket i livet hittills. Tack för att ni finns och jag ser verkligen fram emot mina 41 nästa år. Halvt 82 alltså!!! Kram på er

Livets olika skeden...

Somliga säger att det bara säger svish det där med tid. Alla tider är olika och tid är relativt. Personligen tycker jag att en kvart med en skrikande bebis är bland den längsta tid som kan finnas. Var tid har sina saker, att vara barn, tonåring, vuxen småbarnsförälder, barnförälder, tonårsförälder, vuxen med utflugna barn, pensionär, mormor/farmor osv. Det ser ut som om var tid har sina gåvor och vedermödor... Tricket är väl att i möjligaste mån var nöjd med sig själv och sin situation i den tillvaro man just är.

När jag tänker på saken så tror jag att man som person är olika bra på att vara i olika åldrar. En del tider ska man bara försöka stå ut med (hade jag behövt höra när jag gick i 7:an och min bästa kompis skulle flytta). Lägg därtill att vänner och kärlekar under hela livet kommer och går, om än, turligt nog, inte i samma tempo som i tonåren ;-).

Och så är vi alla olika och det berikar enormt om vi inte försöker göra om varandra. En del vill ha planer och struktur, andra vill ta dagen som den kommer. Somliga vill ha fart och fläkt, andra tycker att tillvaron gärna får vara lugn. Idag är det varmt. Jag är en barnförälder i mina bästa år. Kan bli sand emellan tårna för de som vill... Min bästa tid är nu... Kram

Igår natt var det fest hos 25+ grannarna. En sån där fest med badtunna och tjo och tjim. Klockan 03.38 petade jag ur luftfönstret, de hade jätteroligt och jag skulle jobba. Lite lojt tänkte jag hur orkar dom, stackars dom imorgon bitti (jepp, kraftig tantvarning)...

Och så har jag varit på Trästocks-festivalen med familjen. Hört lite musik och tittat på folk. Ungdomar med piercingar, spikes, tuppkammar och dreads. Söta söta ungdomar (wahhh, ännu mer tantvarning)...

Äh, det är väl bara att stå för att man inte är 20 längre och tur är väl det. Då hade vi ju inte haft vår underbare 13 åring ;-). Livet har olika skeden och var sak har sin tid. Barn, undom, vuxen, småbarnsförälder, barnförälder, tonårsförälder, vuxen med utflugna barn, pensionär, mormor/farmor osv... Alla olika faser har nog sina gåvor och vedermödor. Tricket är väl att i möjligaste mån vara nöjd med sig själv och med den tillvaro man för tillfället är i.

Jag tror förresten att man som person är olika bra på och har olika flyt med de olika epokerna. Lägg därtill att vänner kommer och går under hela livet och att detsamma även kan gälla kärlekar. En del åldrar ska man bara försöka stå ut med (hade jag behövt höra när jag gick i högstadiet och min bästa kompis skulle flytta). Måste säga att jag är väldigt bra på att vara i 40-årsåldern. Riktigt skönt är det. Bara vara sig och inte tävla. Här och nu, vardagsnjuta. Detta är kvällens vy från cykel. Kram på er

Tapeter, roligheter och mer tapeter

Här kommer den utlovade bilden från vårt compact living (med hall i kök/ vardagsrum).

Fredag kväll tapetsering. Det sägs att det är det ultimata testet för äktenskap. Jag vet inte det, jag tycker nog att föräldraskap är mer prövande. Däremot konstaterade vi snabbt Mannen och jag att vi hellre äter daggmask nästa fredag än att tapetsera.

Lördag födelsedag. 39 år gammal, äntligen. Halvt 78, känns bra, hur skulle jag annars ha hunnit vara med om allt jag har varit med om? Och tänk så mycket mer som finns... Det här är det sån underbar familj att fylla år i. Vilken lycka att ha en hel flock rufsiga sötnosar som sjunger födelsedagssång för en på morgonen... Och alltid intressanta presenter, halsband, teckningar och sånt... Och så släktfirande på det. Blommor, sjal, rosa rattmuff och rosa godisrattar. Det blev en hel del skratt i Kaoset och det behövs ju alltid...

Söndag mer tapetsering. Barnen är duktiga men krisar ändå ibland och sen hade vi skjutsning till hockeyträning. Det blir rätt lätt så att man glömmer måtten när man hjälpt Storasyster med läxan en stund eller skär fel när någon skriker till... Kanske är det inte så underligt att det tar tid.

Asch då, tids nog blir vi klara. Det vi inte hinner ikväll får vi vänta med. Veckan bjuder på en lång rad händelser som är helt oförenliga med fundering på tapetsering. Detta är ingen krigssituation bara lite Kaos. Om vi har målet att bli klara före min 78 årsdag kommer vi garanterat att kunna känna oss lyckade. Det är väl hela tricket med att känna sig lyckad, en rimlig målsättning. Kram på er Bloggvänner