fredag 19 augusti 2011

Tjatförbud med fusk...

Igår kväll bestämde jag mig. Det skulle inte bli en likadan dag till (eftersom den var både ineffektiv och allt annat än konstruktiv). Jag la tjatförbud på mig själv helt enkelt. Det är inte jag som ska bo i dom där rummen. Sen måste jag erkänna att jag fuskade lite för att lyckas hålla det. Jag åkte hemifrån med Lillasyster. Lämnade de tre större hemma. De klarar sig ypperligt utan en mor som tjatar sönder dom. Och tror ni på rackarn inte att Storasyster och Lillebror gjort var sitt litet ryck under denna tjatfria dag. Faktum är att jag tror att det inte är tack vare gårdagens tjat utan trots gårdagen. Jag har inte blandat in mig i ett enda bråk heller... Tjoho!

Ok, jag är personligt ansvarig för vad jag tar mig till. Faktum är att jag KAN välja att viga mitt liv åt att skapa ordning i Kaosfamiljen så att jag aldrig mer får känslan av dödsstjärnans soprum. Risken är bara att jag kommer att bli bitter eftersom Kaosfamiljen är Kaosfamiljen och inte låter sig ändras med skrik och tjat. Att erhålla ständig ordning skulle också ge mig alla möjligheter till att bli olycklig eftersom det är ett Sisyfosarbete som aldrig tar slut. Intressant också hur jag tycker att jag borde kunna kräva att alla i lilla familjen ska ställa sig i givakt i exakt samma ögonblick som jag tycker att det är dags för röjning.

Nå, igår kväll hade vi ett litet rådslag och resonerade om hösten i allmänhet och städning i synnerhet. Konstruktivt. Kan bli riktigt bra. Om jag bara tänker mig för och inte går igång och tjatar för faktum är att det bästa sättet att få något att ta en miljon år i Kaosfamiljen är att börja tjata om det. Alla i Stökriket är mer eller mindre allergiska mot tjat. Varenda år är det gnissel i maskineriet när vi ska "komma igång". Om jag inte vore mej så vore jag avundsjuk. Jag är Drottningen i Stökriket and I´m proud of it... Kram på er Bloggvänner



5 kommentarer:

mammaxtre sa...

Underbart inlägg Jenny. Det är så svårt bara, att låta bli att tjata.

Rådslag låter vettigt.

Ha en fin fredag

MaNo sa...

hmm...jag funderar också en hel del på det där med städning. Hur vi ska organisera det, och var vi ska lägga ribban. Och strategier för att få känna sig ledig nån gång i hemmet och inte bara se arbete överallt.

Men jag tror faktiskt inte vi tjatar så mycket i vårt hem. Ibland tror jag att det är det som är felet. Att om vi bara orkade tjata lite mer så skulle det inte bli så att alla bara släpper saker på golvet. Baksidan av att inte tjata är att jag nog plockar upp efter barnen alltför ofta när de skulle kunna göra det själva.

Du kanske kan bli min tjat-guru, Jenny? Lära mig lite tjatartrix? Har du nåt tjatknep som funkar eller tjatar du bara i största allmänhet? :)

Skämt åsido, i ordet "tjat" lägger man väl in att det inte är nåt särskilt konstruktivt sätt att kommunicera med sina medmänniskor.

Själv försöker jag komma ihåg att varva negativa tillsägelser med beröm eller skämt, även om det förvisso inte känns lätt att hitta till berömmet alla gånger.

Kämpa på!

Grodmamman sa...

Så sant det du skriver!
Jag har också börjat diskutera med mina andra familjemedlemmar om detta med städning och om att hjälpas åt. På måndag börjar skolan och då måste vi hjälpas åt. Verkar som att jag måste ge dem en konsekvensbeskrivning för att det ska gå in lättare!:) Vi hjälps åt - gladare mamma som får tid över till annat!:)
Vår dotter fick ett ryck igår kväll kl 23 och började städa rummet. Idag har hon städat färdigt och t o m bäddat sängen utan att jag sagt något. Plötsligt händer det!:)
Kram

Mångmamma sa...

Tror du mig om jag säger att jag ganska ofta tänker på din underbara profil?
Det där om att vara drottning i stökriket tillsammans med en kaosfamilj är något jag känner igen mig i från djupet av min "tjatsjäl".
I grunden älskar jag ordning och reda, välstädat och nysnutet.
Tyvärr stämmer min inre bild inte riktigt överrens med min verklighet!
Kram på dig!

KaosJenny sa...

Mm mammaxtre, ursvårt att inte tjata men man kommer ingen vart. Rådslag är hittills det bästa... om man är lite öppen och inte måste ha det på sitt sätt för då missas själva den demokratiska idén...
MaNo, tro mig, det är nog inte tjatfrekvensen som är fel, tjat funkar inte ALLS.. Och jo, jag kämpar på...
Grattis Grodmamman, jo, pötsligt händer det... jag tror att man som mamma ibland är lite rubbad och vill ha saker på prick sitt sätt... och då är det itne så konstigt om familjen får utslag ;-)
Mm Mångmamma, när man tänker på saken så är det underbart att vara drottning i stökriket... Man behöver inte ens tänka så länge...
Kram på er