torsdag 5 april 2012

En äkta påskkärring...

Japp, i veckan har jag varit som ett aprilväder, ömsom sol och ömsom oväder. Tacksam och glad men i vissa fall fräst åt lite alla möjliga håll. Försökt hålla mig från att trycka på stora röda världskrigsknappen. Och så besinnar man sig i ilskan. Tittar in i huvudet på sig själv och hittar vad det egentligen handlar om. Kanske inte så konstigt att jag blir arg. Som mamma, fru, fotbollstränare och med ett arbete där jag ofta automatiskt blir ansvarig för vad andra gjort eller inte gjort kanske det behövs att man blir arg ibland. Jag ofta tvingas brottas med den underordning, negligering och beroendeställning som kvinnor och flickor världen över i generationer varit (är) i. Det är därför viktigt att jag är tydlig i mina gränser eftersom det annars automatiskt blir som det brukar. Och varför är vi kvinnor så rädda för att vara arga egentligen? Rädsla för att bli ansedda som hysteriska, löjliga eller manshaterskor? Dömda till ensamhet? Den här artikeln om en av mina favoritförfattare är sen -99 men boken Kvinnors vrede, från självutplåning till självinsikt är fortfarande aktuell. Tyvärr har jag lånat ut boken till någon men här är en som Bloggat bra om den.

Så här i påsktider blir jag lite lur på att samhället behöver fler häxor. Att vara arg är en styrka och frustration grunden för de flesta förändringar. De små häxor som vi målar fräknar på i påsk borde få växa upp och själva få bestämma om de ska vara glada eller arga. De borde inte behöva sitta och vänta på att stökiga klasskompisar ska bli tysta och belönas med ärtor i röret om HELA klassen varit tysta när de kämpat och varit tysta hela tiden (Storasyster har väntat i 6 år). Har försökt peppa henne till stort frispel men hon vill helst inte visa sitt raseri. Vi blir nervösa av arga tjejer, kvinnor. När jag jobbade med tonåringar var det de arga tonårstjejerna som vuxna tyckte var svårast. Framförallt blir vi oroliga och vill inte identifiera oss med kvinnor som är arga på män. Säger ifrån och vill ha förändring på något sätt. Inser att jag eventuellt förlorat ett gäng läsare på att vara rasande förra inlägget (noterar att det inte var någon som kommenterade något men det kanske bara var en slump). Nåja, förhoppningsvis är ni några som hänger med ändå och annars får jag väl leva med det.

Ikväll tänker jag ta kvasten och åka med Lillasyster, Lillebror, Storasyster och en kompis till henne till Blåkulla för att fira påsk på skidor. Storebror och Mannen blir kvar hemma. Vi provar att dela upp familjen efter intresse, spännande att se hur det blir. Vi kan konstatera att vi nästan saknar varandra redan men saknad kan nog också vara nyttig :-). Livet är vackert och kärleken är ljuset. Kram och glad påsk på er

5 kommentarer:

kalebass sa...

Jodå, jag läste föreg. inlägg och tänkte svara, men huvudet var tomt. Fick inte fram de "rätta" formuleringarna. (har jag fortfarande inte) men ska försöka ändå. Är man arg har man oftast en anledning, eller också beror det på många små orsaker som tillsammans blir för mycket... och då är det ofta svårt att peka på VAD det är som är mest fel.
Visst har kvinnan rätt att bli arg.
När en man inte kan ta detta, beror det nog mest på att han är väldigt osäker innerst inne.
Vill vara stark, men går hela tiden på gränsen. Söker stöd hos kvinnan helt enkelt. Vill bli bekräftad som man. (jag är man, kanske ska tilläggas). Det blir långt det här, får nog återkomma...
Ha det bra Jenny, ta inte på dig för mycket. Trevlig påsk, och KRAM!

Grodmamman sa...

Har nu läst dina senaste inlägg och jag håller med dig!
Arbetar på en förskola och det gäller verkligen att lyfta fram tjejerna också. Visste inte riktigt vad jag skulle svara en dag när en pojke säger att han vill vara tjej "för flickor gör roliga saker och pojkar gör bara dumma saker".
Genustänk och jämlikhet är bra saker, men det får inte gå till överdrift.
Kram

Kaatzi sa...

Ska läsa igenom dina inlägg alldeles strax. Vill önska en glad påsk!

Kramar

Katarina 39 år sa...

Kikar in och ger dig en KRAM :O) Katarina.

KaosJenny sa...

Mm, tack för klok reflektionen kalebass ("rätt" formuleringar behöver man aldrig vänta på här :-)..
Åhå Grodmammam, trist för den lilla killen som hade känslan att pojkar bara gör dumma saker... Gör ju det här med diskussioner om kön blir ÄNNU viktigare...
Detsamma Kaatzi!
Och detsamma Katarina
KRAM på er allihop!!