söndag 15 april 2012

Balans i myckenheten...

Jo, det har varit lite mycket nu... Massvis med roliga saker. Stor kusinträff för barnen i dagarna tre och själv "tokumgicks" jag med mina syskon. Härliga underbara dom, en massa bra samtal med nya tankar. Därtill är stan involverad i sm-final i hockey, vi har jobbat, ordnat med klädbytardagar, haft löss och så det vanliga praktiska joxet. Man säger ju ofta "det är lite mycket nu"... Sanningen är ju att det ofta kan bli hur mycket som helst i en Kaosfamilj. Det finns liksom en viss myckenhet inbyggd så om man inte passar sig kan det dra i väg åt alla möjliga håll utan att man egentligen har någon aning om hur man hamnade där.

I allt det här tror jag att det handlar om balans på ett helt gäng områden. Balans mellan aktivitet och lugn, gemenskap och ensamhet, talande och lyssnande, underverk och återhämtning, uppkopplad och frånkopplad, tjat och låta vara, frustration och tillfredställelse, praktisk och känslomässig, mat och motion, stimulans och tystnad. Dessutom balans när det gäller tagande och givande, både i relationer men också i förhållande till världen och naturen (den är riktigt svår). Många av våra I-lands bekymmer handlar nog om taskig balans. Jag tror inte det är möjligt att ha ständig balans, fullständig harmoni utan det handlar om att vara medveten om när det slagit över och tillsätta det andra när det behövs. Våga ifrågasätta sina måsten och borden. Fundera på vad man verkligen vill och behöver och låta andra göra detsamma.

I fredags blommade blåsipporna. Idag lägger sig snön som ett ulligt täcke över alltihop. Mm, möjlighet att ta det lugnt och göra små mysiga innesaker innan veckan drar igång igen. Eller kanske lyssna på den här en gång till och sen gå ut i den vackra skogen. Den lär ju vara ljus och fräsch :-)

Jag tycker att det ligger mycket i det Coehlo säger: "Harmonins väg ser ut som en strid, men är det inte. Den är konsten att ersätta det som saknas och att göra sig av med det man har för mycket av." Vad tänker ni om balans? Kram på er allihop

6 kommentarer:

mammaxtre sa...

Jag för en ständig strävan efter att finna balans. Jag vill ha balans på alla plan i mitt liv och där är jag ännu inte. Tyvärr. Men någongång hoppas jag...

Ha det bäst

kalebass sa...

Din "kaosfamilj" är förmodligen sinnebilden av Yin o Yang symbolen!
Det svänger åt båda hållen,men det strävar hela tiden efter balans... Låter perfekt, tycker jag. Du har många järn i elden. Tack för dina fina kommentarer!

kattiiiiss sa...

Ja balans är viktigt för att må bra i kropp och sinne.

Vad mysigt med syskon.. själv har jag inga. Men har alltid önskat att jag hade haft!

Ha en skön vecka,
Kramar K

Galenskap och lite allvar sa...

Underbara du...balans var det ja....Jag skriver som så många gånger tidigare att jag känner igen mig i dina inlägg. Här är det inte någon balans. Antingen är det hellugnt...(tja, där tog jag väl i, men du fattar) eller så händer ALLT på en gång. Lite som talesättet: "En olycka kommer sällan ensam." Oftast är allt som händer roligt, härligt, livsbejakande..mm. Men ibland kan det oxå leda till ett stressmoment, när man ska hinna med allt. För att dra några ex. vid julen, tiden runt skolavslutningen när alla andra aktiviteter oxå händer, för att inte tala om semestern när den gedigna "listan" på allt som ska göras kommer fram. Då ser iallafall inte jag någon balans. Det är nog därför jag så mycket uppskattar de dagar när det inte sker några måsten. Dagar att andas, bara leva....underbara dagar som uppväger balansen i vardagen.

Stora söndagskramen till dig!
Kramelikram Veronica

Västgötskan sa...

"Bli lite mycket"... I en familj med många barn? Nu förstår jag inte alls vad du menar...... ;-)))

KaosJenny sa...

Mm Mammaxtre, det är väl precis den där strävan som är livet... pulsen :-)
Fint skrivet Kalebass precis så är det, svängningar hela tiden men det är bra så, ska till och med vara så... Bara vi vet vad som händer så är det ok...
Ja Kaatzi och du har rätt, balans är viktigt och syskon är jättemysigt om man har turen att ha friska syskon som man kunnat "strida/ leka ihop sig med"... Det är inte alla som har det så och då kan det nog ta mycket energi också...
Tack och precis Veronica, det tippar lätt över åt det ena eller det andra hållet och samtidigt så är det det som är tjusningen också. Bara man vet vad som händer och att man behöver "tillsätta" det andra sen. De där perioderna då det är mycket blir jag en hejjare på att smita ifrån måsten eller skjuta upp på obestämd framtid ;-)
Ha Ha Västgötskan, inte alls va...
Kram på er allihop, ni är underbara!!