Nu har vi semester-bråkat-ihop-oss och kan ägna oss att njuta o ta det lugnt. Oerhört skönt. Igår tillbringad jag heela dagen med att bygga sandslott. Vi byggde utopia, ett samhälle där alla.får plats o hjälptes åt. Eftersom allt inte byggde på att shoppa o producera mer grejer så hade man massor med tid för att umgås, dansa, sjunga o roa sig. Med.jämna mellanrum blev vårt snäckland utsatt för tidvattnet så då kämpade invånarna tills någon ropade överge stan, ta snäckorna så bygger vi någon annanstans...
No hard feelings. Inget oj oj oj vi som just satt.upp nya tapeter eller köpt ny soffa. Förbättrad stad och så fest igen:-). Ja jösses, ibland tänker man att vi människor skulle må bra av lite katastrof, vi har det så bra så att vi blivit dumma i huvudet. Har läst lite ur Nina Björks lyckliga i alla sina dagar. En riktigt tankeväckande bok. Hur kan det vara att vi inte ifrågasätter mer när det gäller hur vårt samhälle fungerar? Vem fan är tillväxt? Ska hen verkligen avgöra vår lycka? Är hen månntro släkt med Julfrid?
En del sånt funderar jag på mellan simturerna. Kram på er allihop <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja vad säger man? Inte för att det vore bra med katastrofer men ibland på vissa tillställningar kan man känna Ahhhh men hur kan du bli så jävla galen över petitesser när det är krig, översvämmningar. Och om man vågar sig på att säga det så är det mest kvinnor som blir galna över småsaker, kan bero på att jag är man att jag tycker det men ändå / Krill
jo Krill, jag förstår vad du menar. Kvinnor är ofta projektledare i familjen ab och ansvariga för att allt blir "rätt" på alla sätt så då går de igång på saker... Skulle i och för sig säga att jag känner en del karlar som bryr sig mer om bilen/båten/husvagnen/målafärgen på huset/motorcykeln än vad som är rimligt också men jo... Och du får förstås säga vad du vill...
Kram
Skicka en kommentar