lördag 12 november 2011

Är inte äldre barn lite underskattade?

Ah, ibland behöver man vara arg. Hur skulle livet se ut om det bara flöt på, aldrig några dalar? Laddaren är fortfarande inte hittad men förr eller senare kommer den väl fram. Jag är numera fadder till en SoS barnby som straff för att jag köpte ett garnnystan på min köpfria månad. Känns bra. Jag har allt som jag verkligen behöver. För en stund sen brottades jag med 13-åringen. Det är riktigt skojigt men ack så svårt. Skyllde på att jag hade lång kjol. Storebror skrattade högt, det gjorde jag också. Njut av barnen när de är små säger dom för tiden är så kort... Hm, 13 år har vi njutit av Storebror (inte bara alltid förstås men). Det tycker jag är härligt lång tid...

Lillebror och Lillasyster leker. Mannen är på väg ut i skogen (finns ju inte så mycket tillfällen för att vara för sig själv här i vårt stökiga lilla hus). Storasyster är på väg hem från mormor och morfar. Ikväll utmanar vi barnen i Alfapet och om en stund (läs om det blir bråk mellan Lillebror och Lillasyster) går vi till badhuset. Hur viktig är egentligen laddaren till kameran? Så här såg det ut för någon helg sen:



Det är härligt med barn, även om de inte är små. Jag tycker att äldre barn är lite underskattade. Äldre barn kan till exempel både skoja och sopa ihop efter sig ;-) Livet är fint. Ha en trevlig Lördag

7 kommentarer:

Elisabeth sa...

Vilken härligt livsbejakande inställning och kärlek till barnen.Tack för att jag hittat till din blogg.Det är såklart väldigt roligt om du vill delta i Punctum saliens bloggutmaning. Varmt välkommen:)

mammaxtre sa...

Var tid har sin tjusning så är det bara.

Livet vore inte lika rikt utan barn. Vi kan skatta oss lyckliga som har fått den äran att bli mammor.

När barnen blir stora går man som förälder in i en ny fas. En fas då man får egen tid. Något vi är värda :-)

Men, små barn små problem och stora barn stora problem. Att ha stora barn innebär också en viss oro. Med småbarn har man 100 % koll på allt de gör och vad de är. När de är större tappar man kontrollen och får lita och hoppas på att de har med sig en grundtrygghet i de val de gör. Man får hoppas på att man finns med dem fastän man faktiskt inte är på plats.

Kanske förstår du vad jag menar.

Kram

Tessa sa...

Vad skönt att höra! Jag blir så stressad när alla tjatar om att man ska njuta när de är små. Nu är ju min äldsta åtta, och är i en häftig fas, precis som de mindre! Och sen tycker jag att det är lite nedlåtande mot barnet, som att man bara älskade deras gulliga ålder och inte deras person. Jag minns nämligen det själv när jag var halvstor, och de gamla pratade om hur gullig jag varit när jag var liten. Och jag tänkte; men nu då? är jag inte gullig nu?

2BarnsMamman sa...

Jag ser fram emot tiden med stora barn. Alla tider har nog sin charm. Det gäller bara att ha vett att njuta av dem när man är mitt inne i dem, för det enda man kan vara säker på är att alla faser är övergående - bra som mindre bra! Kram kram

KaosJenny sa...

Tack Elisabeth och vad kull att du hittade hit. Jag ska fundera på utmaningen..
Mm, mammaxtre, livet är oerhört rikt med barn. Men jag vet inte om jag håller med om stora barn stora problem, inte om man jämför med att 24 timmar om dygnet verkligen ansvara för att barnen överlever. Klart att problemen blir andra men man delar dom med barnet och ibland ÄR problemen barnens som de ska lösa ;-) och som jag påminde en kompis som är tonårsförälder om så sover tex tonåringar i ofta FLERA timmar på raken så man kan åtminstone tänka ;-)
Ja, känn lugnet Tessa, det är en massa saker som verkligen blir bättre och roligare :-) De som pratar om att man ska njuta har eventuellt glömt hur en dags VAB med en snorig och febrig 2-åring är för att inte tala om att bära skrikande bebis en evighets-kvart ;-)
Precis 2BarnsMamman, hittills har alla tider haft sina för och nackdelar och jag är väldigt nyfiken på fortsättningen ;-)
Kram på er

Matilda sa...

Låter som ett straff med som kommer göra bra samhällnytta!

KaosJenny sa...

Mm, kanske det Matilda. Kram