tisdag 6 september 2011

Övning ger färdighet...

Jodå, nu tränar jag. Nix pix, jag har inte löst något träningskort och börjat step-upa eller nåt sånt. Inte en meter av tjejmilen kommer heller att avverkas. Jag fortsätter bara träna lite på att släppa taget. Åker iväg på kurs i fem dagar. Barnen har en underbar pappa så de kommer att klara sig ypperligt men ändå känns det lite. Precis som det väl gör för alla som åker ifrån människor som de tycker om. Men lite saknad kan vara bra också. Möjligheter till att göra andra saker utan varandra. Ska bli härligt att ses igen sen.

Och så ska jag flyga den 11/9, på tio-årsdagen av dagen med stor D. Jag minns precis vad jag gjorde och hur det kändes när jag verkligen förstod att de flugit in i World Trade Centre... RISK!!! Shit, tänk om det händer något? Hm, få se nu,vad är det jag brukar säga till barnen. Jo, det ÄR livsfarligt att leva, ingen av oss kommer att överleva men vi ska se till att leva ordentligt först. Det är bara att släppa taget där också. Inte låta rädslan ta över. Låter man rädsla styra ens liv blir det fort fattigt. Det finns mycket jag inte kan göra något åt. Ibland får man bara hålla tummarna för att det värsta inte ska hända. Vi vet alla att livet kommer att förändras men inte när. Förändringar är en av livets förutsättningar. Det kan man inte komma ifrån hur man än gör. Hur mycket vi än asfalterar kommer även vägen att förändras (på bilden håller skogen på att återta vägen igen).



Just nu har jag människor jag älskar och ett stökigt litet hus och det njuter jag av. Det är en ynnest att få vara mig och det är bara nuet vi vet något om. Jag vet att jag hade en liten Mindfullness-svacka igår men samtidigt är nuet det enda vi garanterat har. Nu ska jag äta glass med Mannen i mitt liv, gå runt och titta på barnen och sen packa klart. Det här tycker jag är en väldigt vacker sång. Kram på er och sköt om er

4 kommentarer:

mammaxtre sa...

Jag sitter här och ler åt ditt förra inlägg om mindfullness. Funderade vad just detta är för mig. Tänker att det handlar om att finna en balans i livet. Strävan efter en harmon. Kanske har mindfullness olika betydelser för oss alla. Du ska veta att jag är en jävel på att fixa och dona med hemmasysslorna :-)

Vad bra att få öva i fem dagar på att vara ifrån barnen. Att längta är aldrig fel. När du kommer hem igen finns dem alla där, och kanske, kanske, är hemmet ännu lite stökigare. Så brukar det vara för mig :-)

Hoppas kursen ska göra dig gott, att du får bo som en prinsessa och äta god mat.

Ha det fint

Katarina sa...

Hoppas att kursen går bra :-)

Den 11 sep skulle min pappa ha fyllt år.. Så det datumet har också en speciell plats i hjärtat.

Ha det fint!
Kram

LILITH - Mamma med Borderline sa...

Oh vad jag längtar tills jag får påbörja min DBT och också får lära mig lite mer om att leva i nuet.

KaosJenny sa...

Mm, mammaxtre balans i livet är fint. Och det klart att det blir balans även när man fårlängta lite... Rent praktiskt brukar det nog inte märkas när jag är borta men det är ju alltid skönt att vara två vuxna hemma. Jo, prinsessa var det :-)
Jepp Katarina, det var en riktigt bra kurs. Förstår att 11/9 är speciellt för dig och att du tänker lite extra då.
Lycka till LILITH, att leva i nuet är fint för det mesta.
Kram