torsdag 29 oktober 2009

Sömnbehov

Jag brukar inte se på TV så där ofta men igår när jag skulle slå på bollibompa så fastnade jag i ett annat program. Barnen började gnälla, jag höjde bara volymen. Sömnforskning... på de minuter jag tittade konstaterade forskarna att 20% av alla människor tål sömnbrist rätt bra. Det blir inte så stor åverkan på deras psyke när de är trötta. Ja men det låter ju bra för någon som har sovit rätt avbruten sömn i tolv års tid... Sen konstaterade de att det är genetiskt... Jaha, då innebär det att om man förökar sig så är man 100% rökt hur som helst eftersom barn i allmänhet och bebisar i synnerhet rent ut sagt är kända för att sova risigt i perioder...

Äh, skämt å sido. jag tyckte att det var väldigt intressant och tänker faktiskt att jag tillhör de 20%, Mannen tillhör de 80% och det är ok. Respekt för olikheter... Däremot tillhör jag den grupp människor som alltid har lust att skylla på någon annan och klå upp någon när jag blir hungrig... Låt oss säga att Mannen har lärt sig att repektera det. Så om han är pigg och jag är mätt har vi det bra, annars...

Och då är det förstås intressant hur avkomman klarar det. Hm, jag tror att vi har alla variabler. Allt från den som blir precis knasig av både det ena och det andra till den som egentligen är rätt godmodig men tar ansvar för sig själv och tjatar om mat/ tar sig mat eller kräver att få gå och lägga sig när den tycker att det är dags.
Olikheter berikar... Kram på er

2 kommentarer:

Anonym sa...

Stenhårt att både jag och frugan tillhör de 80% men det känns som om ungarna tillhör de 20% eller nä förresten, de tillhör också de 80%. Vi kämpar med sovandet hela tiden och tycker att vi alltid ligger på minus. Kanske man kan tänka att man tillhör de 20 unika procenten och bli nöjdare? / Krill

KaosJenny sa...

Ha Ha Krill, jo men jag tror på att man kan bli nöjdare om man lix tvingas vara vaken och tänker att man tillhör det 20 men jag tror att det egentligen bara är som det är och man får försöka snika till sig sömn så ofta man kan. här har vi sovit i skift, våra barn behöver inte två föräldrar på morgonen ;-)