Vardagskram...

En vecka sen jag skrev sist. Inte så konstigt, uppladdning och sociala interaktioner har varit på agendan. Att dra ur det sista ur sommaren och ledigheten.

Gjorde en "walk down the memorylane" med min äldsta kompis. Vi gick runt i vår barndoms skog. Mycket har förändrats men vi konstaterade skrattande att myror måste ha generationsminne, brännässlor också. De minns sina forna fiender och tog hämnd igen ;-). Hittade en ek ute i skogen, såna där träd som inte ens ska klara sig i trädgårdar på våra breddgrader. Får se hur den klarar vår trädgård.

Lillebror och jag gjorde en resa till finaste syrran helt tillsammans. Konsert med hans idol Timbuktu. Riktigt kul att vara på tu man hand med bara Lillebror och otroligt kul att uppleva en riktigt bra konsert tillsammans. Ännu roligare att hans idol Jason Diakite är en klok kille som dessutom var grymt trevlig mot sina fans.

Finns mycket man borde göra i slutet av sommaren men man behöver prioritera. Bär och höst-stök fick vänta. Tids nog hinns det väl också med, eller nästa år...

Sommaren är slut och hösten tränger sig på. Skönt med omväxling när man nu bor på en plats med många årstider. Vi har badat och grillat, cyklat och chillat, skrattat och gråtit. Den här sommaren har innehållit många färger på livets palett. Även om Kaosfamiljen är lite svårtstartade så är det på något sätt så att vi välkomnar höst och vardag igen. Rutiner, mysa ihop sig med tända ljus och filt. Kliva upp på morgonen och på olika ställen träffa andra personer under dagtid. Komma hem och prata om det vi varit med om, det funkar. Välkommen vardag, utan dej skulle vi inte njuta av ledighet.

Hoppas att ni har det bra allihop. Vardagskram

Höst-pimpning

Nu när hösten står på tröskeln är facebook och fikaraster fulla av bilder och historier om höst-pimpande. Vi vill ju absolut inte vara sämre men vi gjorde som vanligt. Vi fixade till trägaffeln i höstfärger med hjälp av krusbär. Fint. Vi är jättenöjda. Den kommer att hålla sig så här ungefär tills vi plockar fram julgranen :-).
Så, höstpimpningen a´ la Kaosfamiljen är klar. Nu kan vi fortsätta med att ägna oss åt att hoppa över skor i hallen, flina åt tvättberget och leva i kärlek med allt vårt stök. Hösten är här. Ha en trevlig kväll

Kaosdrottningens höst-tal till folket...

Kära invånare i Stökriket. Det är med glädje jag kan bekräfta att hösten är här och det är dags att flytta in stöket. Vi kommer att överge sommarens stökhög på bron och tvätta upp de sura handdukarna men låt er inte förledas tro att vi blir ett ordningsrike. Tvätten kämmer även fortsättningsvis att hängas i vardagsrummet tills vädret blivit bättre. Trivselhögen på matbordet kommer inte att försvinna, vi ställer bara lite levande ljus uppe på den så att den inte blir lika i ögonfallande.

Känn lugnet, stökhallen kommer att vara sig lik och Kaoset planeras nå en kulmen inom ett par veckor då ALLA invånare i Stökriket har ALLA sorters skor där (ett par storlekar större än ifjol) eftersom man inte så noga vet vad man härnäst kan behöva. Vi behöver fortfarande inget inbrottslarm kära invånare. Nu när mörkret lägger sig är det är fortfarande så att vem som än kommer in och är otränad, fortfarande riskerar att kunna ramla ihjäl sig på Cykelhjälmarna och väskorna redan i hallen. Så känn lugnet, tysta inbrott är fullständigt uteslutna...

Kära invånare, det är med stolthet jag kan konstatera att ni sedan förra hösten blivit ett helt år äldre. Vår erfarenhet av stigande ålder är att det brukar innebära mer ansvar, högre veckopeng och bättre argumentationsteknik. Vad som också blivit ett helt år äldre är Wacko Wolfram och som läget ser ut nu kommer han inte att bära rattmuff i vinter utan gå till sin sista vila. Det är sorgligt men samtidigt så kan vi le eftersom vi (i alla fall tidvis) har haft en god relation och han har tjänat oss väl (för det mesta). Angående Wacko Wolfram så tycker jag att vi stämmer in och sjunger de sista stroferna ur fattig bonddräng för honom. "Nu du säger herren är ditt arbete slut, nu du Wacko Wolfram nu får du vila ut."

På tal om Astrid Lindgren så kommer kommer kungen och drottningen att fortsätta försöka leva efter ett av hennes citat. "Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv." Inte för att vi alltid kommer att lyckas men vi tänker ha den ambitionen

Underbara invånare av stökriket, livet är så stort och härligt tillsammans med er. Jag är stolt över att få vara er drottning.