Det vettigaste man kan göra som tonårsförälder är nog att skaffa sig vänner man kan ringa till när tonårsgrejset övermannar en. Så att man slipper slita av sig håret, skrika skallen av någon (som slutat lyssna för en stund sen) eller bara implodera. Genom att surra om sig med vännen får lite perspektiv på tillvaron och kan eventuellt lugna sig. Det är sällan en god idé att bara agera, om det inte är fara för livet, när det gäller tonåringar. Passivitet är inte heller bra. En smal balansgång där resultatet helt kan avgöras av att man ibland pratar med någon neutral som varken är tonåringen eller allt för insyltad (läs den andra föräldern, som ju gärna gör/ tänker lite tvärs emot en själv och då kan det ju bli stort tjafs eftersom alla rätt lätt blir känslomässiga).
Nu är den klar, dörren som får 3/4 av barnen att vilja flytta. Den fjärde han växer så det knakar, han bryr sig näppeligen om vilken färg det är på dörren då han uppskattar vårt (innan han parkerat där) skafferi och kylskåp alltför mycket för att bry sig om dörrdetaljer.
Ta hand om er allihop. Kram
4 kommentarer:
Det var väl en härligt inbjudande dörr Jenny! Den borde tonåringar gilla, det är ju grönt, bara att dra! Fast tonåringar kör väl hellre mot rött antar jag :-/ Det är skönt med vuxna barn, inte lika mycket närkamp men förvånansvärt tidskrävande, deras frånvaro till trots. Vi ska flytta åt 50%denna höst tex... Hm... En i södra delen i landet, den andra i norra delen...
Den dörren gjorde mig glad!
Något säger mig att det hade varit samma resultat även om dörren varit i någon annan färg...;)
Vilken fin dörr säger jag som själv har passerat tonåren med råge. Att vara tonårsförälder är verkligen en balansakt på slak lina. Det är otroligt vilket kort steg det är mellan ansvarsfull förälder och hysterisk morsa ( men det gäller kanske alla åldrar). Ditt råd att ha någon eller några att prata av sig med är livsnödvändigt. Det är också bra om man har vänner som är lite före i spåret som kan ingjuta någon slags hopp när det ser som mörkast ut. Om man överlever, och det gör de allra flesta är det väldigt trevligt att komma ut på andra sidan och mötas som vuxna. Jag njuter av mina tre som nu lämnat tonårstiden och gett sig på livet som unga vuxna. Det är betydligt enklare och lugnare att vara förälder nu kan jag konstatera.
Kram
Skicka en kommentar