Med tre tonåringar o en som längtar efter att bli det så kan man säga att det fortfarande rör på sig. På förmiddagarna är det förstås väldigt lugnt men sen börjar de röra på sig och slänger sig mot kylskåpet. Det är ett under att det finns någon kyla i skåpet då glupande hunger gör att dörren nästan står på vid gavel nästan jämt. Kaosföräldrarna fyller på och tonårsbarnen tömmer kylskåp och skafferi i en rasande fart. Det badas och slöas. Planer görs upp och ändras med snap och chatt. Det småkivas och tjattras till långt in på kvällarna i Kaoshuset.
Storebror (numera 18 år fyllda) har varit ruskigt negativ till Pokemon Go. Säkerligen till viss del beroende på att han inte haft pengar till fritt internet. För någon dag sedan stötte jag ihop med grabbarna som varit hans bästaste sen dagis i full färd med att Pokemon Go:a sig. Sa till dom att Storebror skulle få fritt internet av mig i en månad om de fick ut honom. De klagade på att de hade försökt men for hem till oss och ledde under skratt och småtrakaserier vänligt men bestämt ut honom genom dörren och in i Pokemon- världen. Killarna cyklade en mil den kvällen och har cyklat ännu mer sen dess, ibland mitt i nätterna. Jag säger bravo då det här är killar som inte rört på sig speciellt mycket sen de slutade med hockey för ett antal år sedan.
Idag är det två år sedan Goa grannen gick bort. Saknaden är stor. Kaosmannen fick ett dödsbesked angående en gammal vän på morgonen. Ännu en påminnelse om att livet är skört och att vi behöver ta vara på det vi har då allt egentligen är till låns. Kaosbroar, tonåringar med glupande aptit och det korkade Pokemon Go är underbart.
Ta hand om varandra <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar