torsdag 6 februari 2014
Ibland stannar livet till...
Det enda man kan göra är att ordna lite mat och finnas där. Mitt i gråten finns även skratt, livet kommer nära. Vad är det som egentligen är viktigt? Såna saker blir oerhört påtagligt när någon är riktigt sjuk. Stannar man inte upp och tänker efter finns risken att man kommer att ångra sig... En dag kommer allt att vara för sent. Där tog orden slut, kram på er...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag hoppas verkligen att allt kommer att gå bra. Det sägs att det är först när livet står på spel som vi verkligen uppskattar det. Det finns ingen reprisknapp... Det enda man kan göra är ibland att bara finnas till.
Varm kram Jenny.
Tack kalebass, jag hoppas också verkligen att det ska gå bra. Sjukvården är bra o med cellgifter osv kan det bli bra men det kommer att bli tufft för hela familjen som drabbats. En härlig man mitt i livet som har fru o barn... Alla runtomkring får sig också en tankeställare, hemskt o bra samtidigt. Jättekram till dig med
Skicka en kommentar