Förändring

Hösten är här o naturen byter skepnad. Förändringar sker också i Kaosfamiljen. Barnen blir större med allt vad det innebär av mer frihet o ansvar men också nya diskussioner. Kaosföräldrarna ställs inför utmaningen att transformeras från hyfsat duktig barbapappa/ barbamamma med långa fixande armar till personer som står bredvid o stödjer när barnen i allt högre utsträckning brottas med sig själva.

Som förälder till växande barn händer det saker inom en också. Man känner igen sig i barne n, eller inte och kastas tillbaka till sin egen skoltid och sina tonår.Har man turen att
leva tillsammans med någon är den också i process med jämna mellanrum. Det är ett äventyr som är både är spännande och naturligt men samtidigt svårt att leva i en familj där minst en person, oftast fler, är i utveckling. Ibland är det enda man kan göra att visa att man tycker om.

Jag tror det är viktigt att man själv tar ansvar för sitt och låta bli att försöka rädda älskade familjemedlemmar från sina beskärda delar av motgångar o tuffa perioder. Att inte börja bära andras problem utan inse att det enda man kan påverka är sitt eget sätt att förhålla sig till saker. Fortsätter man bära fixa riskerar man att bränna ut sig. Dessutom är man inte hjälp på längre sikt och får man ingen fart på sitt eget liv. Risken blir istället att alla leds in i känslan att in i känslan att vi mönstrat på hos Davy Jones (Pirates of the Caribean) för all evighet.

Intressant också hur lätt vi som smarta människor kan fortsätta att göra mer av samma saker som inte fungerar (tjat, dra sig undan, gräl osv) och tro att vi ska få nya resultat. Som en sjukt ineffektiv dans som alltid leder in i hörnet.
Stannar man till o tänker efter har man en chans att göra en annan dans.

Även om förändring kan kännas hotfull och jobbig så är den naturlig. Nåja,nog tänkt om det. Nu har Mannen o jag hämtat bilen o tänker ägna oss åt lite äventyrsbadande på tumanhand. Trevlig helg allihop kram