onsdag 19 december 2012

En stilpolis värsta mardröm...

Jajjemän, det är Kaosfamiljen och vi är stolta över det. I december har vi ostilsfinal. Plötsligt händer det. Granen åker in och vi öppnar jullådan. Vår jul-låda är stor och innehåller ALLT juleri som familjen samlat på sig de senaste 15 åren. Lite som Pandoras ask fast med jul istället för olyckor. Vi kastar inte ett endaste julpyssel, vi sätter upp det i granen om det går.

Vår underbara plastgran som jag köpte när Lillasyster var bebis och Mannen hade ryggskott. Den där granen som tålt att kläs om ett par gånger om dagen hela december sedan -05. Förr var den även fastknytt i taket också eftersom det nästan alltid stod någon på en stol när änglarna skulle gå på kalas hos tomtarna och bollarna skulle färgsorteras eller kombineras med diverse andra av våra julgransprydnader.

Vår påklädingsprocedur får mig att le varje år. Det är vår julgran som symboliserar uttrycket the more, the merrier. Det röda glittret som Lillebror valde när han var två år. Julgransbollarna i alla färger. De glittriga ljusmanchetterna. Ingen censur alls. Fnissigast blir jag nog av trolldegsklumparna med gem i och halv skalliga flirtkulegubbar (vi har tom några med glaspinneskidor). Och det mesta av allt vi slänger upp i granen är duktigt glittrigt. Det glimsar så pass att man i stort sett behöver solglasögon för att närma sig vardagsrummet.

Som Lillasyster andäktigt sa igår: Vilken tur den här granen har som får bli så vacker.
Ja, fyllde Storasyster i: Man kan ju inte vara ful varenda dag...

Och jag tror att jag håller med, stilpoliserna må säga vad de vill. Vår gran har tur, det måste vara en fröjd att vara gran i ett Kaoshushåll då man får ha lite alla stilar. Det är bra att vara mamma också. Roligare än perfekt!
Ta det lugnt i julstöket... Kram

4 kommentarer:

Veronica sa...

Både dottern och jag skrattar gott åt ditt inlägg. Den granen skulle vi då verkligen ha lust att beskåda. Det där att spara alla julgransprydnader hos oss? Nja, ska väl erkänna att något ibland har hamnat i soporna men då har det berott på att grejen helt enkelt inte velat vara med längre...trasig! Annars så är jag nog oxå ganska duktig på att spara barnens grejer. Dock hamnar inte allt i våran gran. Men det är ju en annan historia.

Ha det gott fina du!
Kraaam Veronica

Pia sa...

Med alltså -har ni snott vårt julgranspynt?! Hahaha! Låter som en riktigt hemtrevlig gran, precis som den som brukar finnas hos hemma hos oss :)

Grodmamman sa...

Här står jag för enbart röda kulor, men sedan har barnen vissa saker som bara måste upp i granen och det är saker som de har gjort.
Min mamma har en väninna som fortfarande klär granen som när hennes son var med och klädde den för första gången, d v s en massa saker på en gren.
Är väl härligt med personliga granar!:)
Kram

Tessa sa...

Åh, jag vill se en bild!:-)