NÄ MEN ÅÅÅÅHHH...

Verkligheten, känns inte det här som att man myst runt i värmen och sen helt plötsligt blir nerkastad i en vak? Morgon? VA? Skynda, skynda, snabbare, mer, sen och dåligt... Och så dyker den där gamla känslan av otillräcklighet upp som ett brev på posten. Borde ha ringt hit och dit, meddelat det där och vips ligger man lite efter. Hoppsan så lite lunch det blev, var det inte det här som inte skulle hända igen? Va, skulle det vara nu? Har vi inte en lapp på det där någonstans... Nä men jösses en sån massa bollar i luften... Det kan väl aldrig vara meningen att jag ska hålla koll på alla dom där, samtidigt? Jisses Amalia, AAA...

Egentligen vet man ju att det måste komma, stålbadet för att komma sig in i lite vanlig vänlig vardagslunk men ändå blir jag liksom alltid överraskad. Dags att rösta bort loven och ha vardag hela tiden? Nä, hu, det går över. Lite rivstart nu bara, det går till sig och sen har vi vardagslunk...
Undertecknad har inte så mycket att gnälla över. Jag är väldigt tacksam över att bo i ett land där både Mannen och jag kan jobba 75% utan att betala svindyra skolavgifter eller försäkringar och sånt.

En ledig dag är hur lyxigt som helst. Vi fortsätter med det och tänker (i möjligaste mån) undvika att skaffa utgifter som gör att vi behöver jobba 100%. All forskning tyder på att det inte är stressen utan möjligheten till återhämtning som avgör om man bränner ut sig eller inte. Lite som att bad i vak är ok om man kan bli varm snabbt efteråt ;-). Den där lediga dagen är som bastun... Hoppas ni har de bra och att ni får sånt här väder imorgon. Kram