Funderingar om vikten av ord

En liten fundering om såna där ord som man har på väggen. Home sweet home och carpe diem och sånt. Det där som de står kök på är förstås för det mesta sanna men är de inte lite blodlösa och aningen självklara. Det flesta ser att det är ett kök. Vad jag undrar över är känns orden inte som ett hån om man längtar hemifrån i ett home sweet home hem och vad gör man i ett carpe diem hem när man vill skruva fram tiden till att allt byggdammet lagt sig? Det blir lite drömmar man spikar upp på väggen och jag tror att det kan vara provocerande de gånger det alldeles uppenbart inte stämmer.

Igår när vi åt lunch tänkte jag att rimliga ord att ha på väggen i vårt kök är "bråkarena" eller "retrum". För ett par år sedan var "kladdzon" eller " lägg ner stolarna och ställ upp sopskyffeln på bänken" mer aktuella (vi hade alltid någon som klättrade mycket och kröp runt och utforskade såna där intressanta saker som sopskyfflar). I andra hushåll kanske det egentligen är bättre att ha meningar som "sen, när vi är klara med köket ska vi börja med badrummet och sen..." Jag menar det har inte blivit sämre sen vi satte upp lappen obs humor på väggbonaden "Ät i lugn och ro så blir du glad och go´." Igår tittade jag till exempel på den och log lite. Om vi skulle ha ordet "bråkarena" i köket så skulle vi eventuellt njuta mer de gånger som det inte retas och bråkas.

Ord kan betyda mycket. Storasyster och Lillebror är rörande överens om det. De är tillsammans ansvariga för att städa en av toaletterna och har nu kommit på ett trick där orden har en avgörande betydelse. De tror själva stenhårt på att de kommer att ha avsevärt mycket mindre städning när budskapet "sjunkit in" hos alla. Igår såg det ut så här på dörren till övervåningens toa:


Hoppas ni har haft en alldeles underbar helg