När man kommer hem efter att ha utnyttjat kvällsljuset och jobbat sent vill man gärna ha stående ovationer. Helst tycker jag nog allt att Mannen kan stå i hallen och berätta hur vacker jag är och hur han har saknat mig. Efter fyra barn och 14 år tillsammans kanske det inte är riktigt rimligt, även om jag tycker att det borde vara naturligt (?). Vad hände? Jo, han sa ungefär hej, satt och spelade WoW... en lååång stund. Ja men tjoho!!!
Nå, då kan jag se ungefär fyra olika scenarion:
1. Jag tiger och lider och hoppas att han ska begripa att han är en idiot (innan jag lagt in om skilsmässa).
2. Jag går ut och går rakt fram/ tar in på hotell tills han ringer och säger att han upptäckt att något fattas honom och vad.
3. Jag bloggar om det lite tvärt och startar sen ett litet nätt krig.
4. Jag går och sätter mig besvärande nära honom, stirrar på honom tills han tittar tillbaka och så kittlar jag honom tills han ber om nåd och sen kräver jag att han ägnar lite uppmärksamhet åt mig (det sista alternativet kom jag på när jag sökte lämplig bild, det leks för lite i världen)
På tal om världen så kan jag inte låta bli att uppröras över Israel. Jösses... så det får gå till... och har gjort i många år. Enda fördelen är att någon kanske snart begriper att det inte är en framkomlig väg att kriga. Om krigshetsarna först gör ett lämpligt antal hoppsa-steg och sen sätter sig vid förhandlingsbordet så borde det gå vägen. Ha en trevlig kväll
3 kommentarer:
Hopsasteg är klart underskattat i krislägen stora som små, kram Ulle
Alternativ 4 låter roligast, även om en natt på hotell inte heller vore helt fel :) Hoppas du fick den uppskattning du förtjänar! Kraam
Mm, Ulle, det är svårt att hata och krisa när man hoppsat lite ;-)
Helt klart 2BarnsMamman, jag tog fyran och så klart jag fick, uppmärksamhet kan man ta sig ;-)
Kram på er
Skicka en kommentar