fredag 12 juni 2009

Skönt att vi inte var ensamma

Om att komma försent till skolavslutningen imorse. Vi kom precis efter barnen som tågade in i kyrkan. Hurra, det tar alltid en miljon år att ta sig ut från vårt hus. Även när vi tänker att vi är i god tid kan vi lyckas komma försent. Någon som glömt strumpbyxorna, gå på toa eller också bara står och vimsar en stund (tyvärr är vimsningen oftast min).

Jag såg en viss gemensam faktor hos de som var lite sena. Kändes som om det var ju fler barn desto större möjligheter till knas. Nå, då kanske vi kan förlåta oss. I alla fall i efterhand. Sitter just nu och tittar på en vacker (helt objektivt förstås) unghop som äter chips och popcorn. Igår kände jag mig lite missnöjd med att vi inte städade. Idag är jag mer än nöjd. Snacka om onödigt arbete att städa innan fredagsmyset... Förresten, vad kul att några verkar hänga med från den andra Bloggen. Kommentera gärna sånt blir jag jätteglad av. Ha en trevlig kväll

2 kommentarer:

Rebecka Edgren Aldén sa...

Ha, vi kom också försent till vår äldstas skolavslutning i går... Alltid är det nåt man glömt... Vi har tre barn och det är det många som har i klassen så det kan vi inte skylla på. Vi bor jättenära skolan också. Kanske är det därför? För att vi tror att vi är där på 5 minuter...

Fantastiskt Kaos sa...

HaHa, när jag tänker på saken så har vi också nära, kanske beror det på att föräldrarna är lite struliga och trötta... Och optimistiska...