Packnings haveri...

Kaosfamiljen har en lång tradition av packningshaverier. Tidigare packade två, två bråkade, en packade upp saker snabbare än packarna packade o en bröt ihop. Allt tog till följd av detta ungefär en miljon år.

Det är fortfarande spännande hur sena vi ska bli, beroende på vem som bryter ihop, vem som glömt gå på toa men mest beror det på någons förmåga att virra runt som en äkta höna.. Gjorde haverikommissonen en utredning skulle Kaosmodern åka på dryga böter.

Å andra sidan brukar vi räddas av att effektiva familjen än så länge är snäppet hungrigare än vi så de brukar vänta in oss... För o nackdelar med sin personlighet, å ena sidan är jag packningsineffektiv, å andra sidan brukar jag ha roligare än det vuxna genomsnittet på en äventyrs/ busresa, som den vi ska på nu. En människa kan inte ha allt. Ha en fin vecka allihop, kram

Kaos-familjen på väg mot semester

Skolavslutning med de sedvanliga kriserna. Lillebror har vägrat klippa sig i vår, han har sett ut som ett troll. Kvällen före gick det inte heller för sig och man tvångsklipper ju inte en snart 10 åring. På morgonen däremot kunde han inte stå ut en minut till utan att vara klippt så Mannen satte sötnosen på en pall och körde rakapparaten. Toagolvet såg ut som om vi klippt en björn och Lillebror blev fin.

Storebror hade som vanligt lite kämpigt med att ta sig upp men sånt liv som det blev när Storasyster hade tappat bort sina tights i sitt rum kunde inte ens han sova sig igenom. Till slut tog hon ett par av mina och for...

Lillasysters kofta var försvunnen. Ja men tjoho. Vi sökte som galningar men den var borta. Hm, ja antagligen har den väl legat på vår magiska hallmatta, den som sväljer saker hela för att sedan spotta ut dom ett halvår senare ;-). Nåja, Lillasyster är en mycket pragmatisk ung dam. Kan man inte ha saker som passar så får man ta något annat. Hon tog sina randiga tights och den blommiga klänningen. När jag kom till kyrkan såg jag att hon toppat sin outfit med en rutig skjorta. Ha Ha, underbara hon. Jättefin och varm kände hon sig... Jag har slutat bråka med barn om kläder.

Sen lämnade jag in bilen för reparation, 17000 kommer det i värsta fall att kosta. Ja men jippie. Precis det besked man vill ha när man just ska ha semester. Slutfinish på jobbet och sen hem och börja packa. Vi åker nämligen bort idag (inte sån där kanontiming men enormt kul ändå).

Packning med en Kaosfamlj är ett speciellt kapitel. Några springer runt som yra höns, någon skäller som en bandhund, någon vägrar och slänger sig ner någonstans och tjurar, helst i hallen så att hen är enormt mycket ivägen och alla blir galna. Ytterligare någon har just satt sig och börjat läsa en Kalle Anka tidning för sjuttiosjuttonde gången. "Bandhunden" hota med att ett av barnen inte får följa med ett par gånger. Den som var offer för detta hot brydde sig inte nämnvärt. Gjorde nog en snabb kalkyl om troligheten att vi skulle lämna något barn hemma själv och fann det osannolikt och vägrade vidare. Inte blir packningssituationen lättare av att Kaosföräldrarna har olika timing och taktik när det gäller packning heller.

Men som vanligt klarade vi det, även om det brukar finnas en stund då vi tänker att vi borde skita i allt. Om en timme åker vi och allt är lugnt (innan den sista ta-sig-ut-genom-dörren-krisen). Tio dagar någon annanstans. Sol, bad och en massa roligheter. Byta miljö och återhämta sig. Lyfta blicken ovanför vardagen. Ha det så himla bra bloggläsare och om ni inte har något för er, skaffa en drake. Nu flyyyger viiii...

Men, jag har ju lagt dom på ett smart ställe...

Avresa imorgon och buffarna är puts väck borta. Jag svär, jag har lagt dom på ett smart ställe. Jag samlade ihop dom och la dom säkert till, på ett sånt där ställe som jag visste att jag skulle hitta dom på... Antar att vi hittar dom tidigast i juni, aghhhaaaa... :(.

Och så vant-statusen. Lillebror har tappat bort ett helt gäng, trots bebis-stropparna (sin mor upp i dagen stackarn). Sista veckan har han tydligen delat vantar med Storasyster som ju går i högstadiet och därför inte behöver vara ute på rasterna. Ja men tjoho, funkar ju inte i fjällen när alla ska vara ute samtidigt. Nåja, eftersom Kaoshemmet har sina likheter med Skalmans skal så finns väl allt utom atlantångare i gömmorna. Kollade vantlådan, hittade inte mindre än fem stycken uddavantar!!! De flesta vänstervantar. Nä men vad... Så nu vet ni säkra kännetecken på medlem i Kaofamiljen, vi går med ena handen i fickan. Nåja, vi hittade några som han kan åka bil i åtminstone. Vi får köpa när vi kommer fram.

Det är såna här dagar då man tänker att Kaosfamiljen nog borde hålla sig hemma jämt. Nu ska jag peta på dataspelande Storebror så att han börjar packa, slänga ner lite lakan och handdukar, dricka te med Mannen och sen gå och lägga mig brevid en varm Lillasyster som låter som Darth Vader. Inte säkert att hon kan åka imorgon men håll tummarna för hon kommer aldrig att sluta gråta om hon måste stanna hemma.

Är alla bara friska löser sig det mesta. Kärlek till er alla. Kram

Vad bör en god mor göra??

Och mitt när vi tycker att vi har flytet så är det någon som säger det förhatliga: Jag har skogsutflykt med litet fika imorgon...

GAAAHHHH!!! Där sprack allti-j-a-hopa... Vad har vi hemma??

Då är det frågan om man ska ta och köra igång surdegsbaket med krusade morötter (nyttigt, präktigt) med hemkokt saft eller om man ska gå på kakfika med läskvarianten...

Med Storebror blev det nästan jobbigt. Hur stort är ett litet fika och vad skickar en god mor med stort M med. En liten parentes är att jag tror inte att jag känner till någon far som någonsin haft en liten tanke på att hans kvalité som far ens litegrann skulle värderas efter vad han skickar med en ettagluttare för fika till skogs...

Nå, med Lillasyster skickar jag gladeligen kakfika med festis (om det ens är jag, ganska troligt är det att hon packar själv). OM någon av hennes kompisar eller fröknar skulle bry sig så bryr sig får jag knappast höra något och stackars dom. Hon blir garanterat inte fet av ett par kakor höst och vår... Hon får ta av det vi har hemma, gurka, mackor, kakor, björnbär, morötter, potatis, saft, oboy, frukt... Huvudsaken är väl att hon är nöjd och äter lite i skogen där väl allt utom glass kan passa...

Lillasyster är glad, jag är nöjd och egentligen, hon brukar faktiskt växa lite när hon fått packa sitt eget fika... Kanske är det så enkelt, en god mor bör låta barnet packa själv.

Idag blir det nog en dag i trädgården. Kram på er

Om

Kaosmodern ska ut och resa. I en hel massa dagar med jobbet. Häftigt utvecklande och krisigt. Jösses, Kaosmodern, hur ska vi klara oss? Det är inget misstroende mot Mannen, han kommer att klara det ypperligt. Dessutom har barnen börjat med hjälpar-dagar och tycker att det är jätteroligt. Krisen handlar helt enkelt om att Kaosmodern inte varit borta så länge förr. Någonsin. Antingen gråter de och saknar mig jättemycket, eller också saknar de mig inte alls, kanske tycker att det blev lugnare utan Kaosmodern. Jag vet inte vilket som skulle vara mitt värsta senario.

Lillasyster har med jämna mellanrum funderat med alla möjliga människor hur det blir för barn när deras mamma åker ifrån dom och ska vara borta i 11 dagar. Storasyster har krisat ordentligt men idag vände det. Hon kom fram till att hon är glad över att jag åker och gör det jag verkligen vill. Jag anade en viss stolthet. Tack Storasyster och så klokt. Det är bäst om vi inte begränsar varandra. Hoppas jag är lika klok när hon vill bege dig ut i världen...

Nu ska jag lägga sista handen på packningen. Bra skor, pengar, biljetter och pass. Resten går att ordna eller så klarar jag mig. Bara en vuxen är ingen sak att packa åt. Sköt om er kram