Igår fick vi ett spontant besök av en arbetskompis och hennes man. Ingen "husesyn" utan bara flytta bort lite saker från kökssoffan och börja prata pm viktiga, skojiga och intressanta saker. Riktigt härligt och jag tänker att det gott kan vara bra så. Det här är inget sköna hem hem. Det här är ett ställe där vi lever, inte en show och det är bra. När det gäller ordning så är jag strulig och det står jag för. Vi har en massa grejer som dräller runt och trivselhögar överallt. Jag gör praktisk politik av det. Det känns inte som om de som kommer hit bryr sig nämnvärt. Möjligtvis kommer de hem och tycker att de har det fint hemma hos sig.
Folk bryr sig mindre om hur man klär sig än vad man tänker också. Ifjol när jag var i Venedig genom jobbet var jag på ett White-paty i underklänning med en vit blus över. INGEN märkte det ens så jag brydde mig inte heller... Det är en av fördelarna med att folk tänker på sig ;-). If you can´t beat it, join it. Ungefär som att en pappa som åker till vårdcentralen med ett barn aldrig någonsin avfärdas som en orolig hönsmamma utan blir tagen på fullt allvar. En kvinna som går in på en bilverkstad/dataaffär får mer hjälp osv.
Så låt oss tillsammans starta lite små motrörelser. Mot den perfekta semestern till exempel. Om alla är en liten aning ärligare mot varandra så kan fler släppa kraven. Semstern är som vanliga livet fast ledigare och kanske lite lösare i strukturen (vilket i sig kan ta tid att vänja in sig vid). Man har happy moments och en del andra moments...
Igår kväll tänkte jag att 4 barn var på tok för många, idag känns det underbart. Kram på er
5 kommentarer:
Jag ansluter mig direkt till din motrörelse. Vi kan starta här en morgon ibland med en viss undanplockad ordning, sen vaknar alla och vårt trivsamma kaos bryter ut. Folk väller ut ur de små husen och trivsamhet och kaos sprider sig. På vår osnobbiga ö skulle jag kunna gå i pyjamas eller vad som helst, ingen bryr sig!
Fast jag tänker nog faktiskt dammsuga inför att det kanske tittar in bloggbekanta om några dagar.
Jo, men det är ju inte gjort på över en månad jue ...
Härligt!
Kikade på länken, bilderna talade sitt eget språk :-)
Jag har också lagt ner det lite med bloggen. Skriver när andan faller på men inte så speciellt personligt längre.
Kramar!
Härligt inlägg. Det där med semesterkraven är lite kämpigt, de egna kraven är det värsta. Men jag börjar inse att det är hårt jobb med semester. Gillar också familiy living-gruppen på FB :-).
Kram!
Bra Eva, vi kör igång direkt. Trivsamma Kaos är melodin :-).
Dammsug du Cecilia N, man behöver ju inte ha lortigt bara för att det är lite Kaos ;-).
Mm Kaatzi, jag har nog inte lagt ner Bloggen utan tvärtom blir det så att när jag tänker att jag ska sluta så "poppar det upp" fler grejer som behöver skrivas :-).
Jo Tessa, jag tror att du har rätt, de inre kraven är de värsta. Kan man bara klara dom så får man det lugnare :-)
Kram på er
Skicka en kommentar