tisdag 20 mars 2012

Relationsteori...

Genom barnen funderar jag på vänskap och relationer i ännu andra perspektiv än mina vanliga. Oavsett hur man är och hur man gör så behöver människan relationer. Vänner kommer och går. En del människor träffar man en kort tid och andra fortsätter att betyda mycket för en över tid. Personer kan betyda oerhört mycket för en under en period och på något sätt är det naturligt även om det är alldeles nyligt jag börjat tänka så.

Syskon är den längsta relation man har och samtidigt måste man även som syskon välja varandra igen. Som vuxna kan vi, i motsats till när vi är barn, kapa de relationer som ger för lite eller tar för mycket energi (kan ju vara vettigt för oss som föräldrar att tänka på, vi KAN faktiskt bli bortvalda sen). Inga relationer varar för evigt... Nä men så klart, ingen av oss tar oss ju ur detta livet levande ;-).

Somliga personer har man de djuplodade utvecklingssamtalen med och andra bara trivs man med. Relationer går upp och ner, fram och tillbaka. Närhet och avstånd avlöser varandra. Ibland förändras balansen, man utvecklas åt olika håll och kanske är det så det ska vara, man kan inte hålla igång massor med bra relationer samtidigt. Ibland behöver man släppa taget lite för att kanske återkomma.

Livet är föränderligt, förändring utvecklar och utveckling förändrar. Om kärleken är störst så är vänskapen kärlek i sin yttersta form. Jag tänker att det egentligen inte kan vara kärlek värd namnet om det inte finns med ett visst mått av vänskap, att jag vill dig väl och du vill mig väl. Vänskap är vackert. Att personer strålar mot varandra, pratar ärligt med varandra och trivs är vackert. Vänskap kan i bästa fall utveckla, puffa framåt, stötta, få en att skratta, gråta och trivas med sig själv. Flera av er läsare som kommenterar har jag "känt" i flera år, häftigt med någon sorts "nätrelationer"... Jag läser just nu Ana Gevaldas Tillsammans är man mindre ensam. Mycket bra bok. Vad tänker ni och vänskap och relationer?
Kram på er vänner

6 kommentarer:

Galenskap och lite allvar sa...

God morgon vännen!

Du inleder min dag med ett intressant inlägg. Ja, relationer och vänskap kan man prata och tänka mycket kring. Visst är det kontigt hur många olika sorters relationer man skaffar sig under livets gång. Vissa relationer väljer man själv och andra blir man "påtvingade". I det sistnämnda ser jag som ex. när barnen börjar umgås med andra barn och man plötsligt har skapat relationer med deras föräldrar. I vissa fall kanske man blir bästa vänner genom ungarnas vänskap. Ett annat ex är tränarkollegor som man skapar relationer med, relationer man inte hade innan. Dessa blir oftast bra eftersom man delar på ett intresse som man har. Ju äldre man blir ju mer svårare att skapa relationer till människor kan det bli. Men om man hittar "det där" hos personen så kan den relationen faktiskt leda till en livslång vänskap. Känner att jag har några sådana på gång...ja, jag har ju inte levt livet färdigt ännu, så man vet ju inte... Sedan var det det där med de första vännerna man fick i livet. Jag har en kompis som jag kanske träffar vart annat år för en kort stund, men när vi väl träffas så har vi så himla roligt. Självklart dyker gamla minnen upp men man tycker ändå att det är intressant att höra hur det står till i det dagliga livet.
På tal om nutiden...sen jag började med min blogg så har jag fått(ja det känns så iallafall) många härliga vänner som jag har olika relationer med...på ett bra och utvecklande sätt.Du är en av dem!

PS. Vad får du alla kloka inlägg ifrån?

Ha det gott!
Kramelikram Veronica

Katarina sa...

Det är fascinerande med relationer. Jag läste någongång om att det kan komma in en människa i ditt liv för att du behövde just den personen just då. Sen kan den försvinna ur ditt liv hux flux när "uppdraget" är slutfört, om du förstår vad jag menar? Och det tror jag det ligger väldigt mycket i. Sedan kommer det in personer i ditt liv som stannar för alltid :O)
Det är nog meningen med allt, tror jag. Kramar Katarina.

kattiiiiss sa...

När jag ser mig omkring så tycker jag nog att det är så.

Jag ser människor som stannar i relationer som har slutat fungera sen länge, relationer som kanske aldrig egentligen har fungerat. Jag ser par som aldrig pratar med varandra om sådant som är viktigt, men när dom försöker göra det så har dom en otrevlig ton mot varandra. Jag hör en respektlöshet i hur dom kommenterar varandra.

Men jag ser också par som är kärleksfulla mot varandra och verkligen trivs ihop är.

Man ger och man tar!

Kramar

mammaxtre sa...

Den boken älskade jag att läsa.

Jag lärde mig av min mor,som inte hade några egna vänner. Jag lärde mig vikten av att ha vänner. Att vänner berikar livet.

Ha en fin fredag

kalebass sa...

Det mesta har väl blivit sagt redan, mycket intressant inlägg! Jag tänker på det ibland. Särskilt när en vän eller någon annan som betytt mycket inte finns längre, alltså avlidit. Då, om inte förr inser man hur viktig den vännen var! Sorgligt nog inser man försent att det fanns mer att säga.
Men, nu är det vår, solen strålar, vi kommer väl inte att sitta på en trapp o fika precis, men man kan ju bli vänner ändå..?
Känns bra att jag hittade din blogg!

KaosJenny sa...

Härlig reflektion Veronica och mycket tänkvärt... Vet inte men det där med ålder gör också att vänskap på sina sätt blir lättare... man vet mer vad man är ute efter och att man inte kan få allt i en relation... och att livslång vänskap också kan gå upp och ner... Ha Ha, vart jag får allt ifrån? Mest från människor jag pratar med men även från Bloggar, det mesta av ens tankar är tänkta förr. Tack...
Mm Katarina, ju längre man lever desto mer förundrande är det att det ofta "slumpar" sig så bra... Jag tror också att det finns meningar med att folk dyker upp i ens liv :-)
jo, Katarina, jag håller med dig. Jag har också alla varianter av relationer omkring mig. En del som man tänker jösses vad gör dom ihop än och en del andra som verkligen har givande relationer... och så ser man relationer växa och krympa... Spännande är det...
Härligt mammaxtre att du lärt dig av din mammas att vänner är viktiga och verkligen berikar livet...
Välkommen hit Kalebass... Vi kan sitta på den virtuella trappen och samtala :-)
KRAM på er