Det går som smort...

Nu har vi haft avslutning med fotbollstjejerna. Vilken ynnest det är att kunna vara ideellt engagerad. Konsum skötte förberedelserna. Som med barnkalasen så har jag blivit lugnare och lugnare. Det behövs egentligen inte så mycket för att det ska bli trevligt, det beror mest på folket. De flesta av mellandagskorten är skrivna. I år skickar vi till en massa folk. Traditionella hälsningar känns kul för ögonblicket. Vem vet, nästa år blir det kanske inga alls...

Funderar lite på det där med julstämning. Folk pratar ju om den, som om det var något som är likadant jämt... som om man kan komma upp i julen då jag fyllt fem-julen. Jisses, då trodde man på tomten, bara en sån sak... Inte behövde man planera något heller... Klart det inte är likadant med julstämning när man är vuxen men annars behöver inte vara dåligt. Julmaten handlas som planerat imorgon. Och så ska jag hämta världens vackraste orkidé som familjen tydligen ville ha i julklapp. Skojar bara, den är min, my precios, Because I'm worth it... Gör jag om det nästa år är det ju en jultradition ;-). Ute är det också vackert, allt blir tjusigt och vilsamt med lite snö:

JULKRAM på er allihop