Visar inlägg med etikett Lego. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lego. Visa alla inlägg

torsdag 15 januari 2015

Jämställdhet en sjukdomsfara eller jobbet- något för lättingar...

En artikel flyter upp på lite olika ställen om jämställdhet och risken för ökad sjukskrivning för jämställda män. Delat ansvar gör pappor sjuka. Intressant att varje rubrik innehåller det att pappor blir mer sjuka av att dela. Inte en artikel som jag hittat har haft rubriker som talar om att kvinnornas risk att bli sjukskrivna minskar i jämställda familjer. Detta trots att också det nämns i texten.

Personligen tycker jag inte det är konstigt alls att pappor blir sjukare av att dela. Att ursäkta sig och gå till jobbet för att sen komma hem och läsa tidningen i lugn och ro kan vilket blåbär som helst göra. Det är dubbelarbete och ansvar för familjens väl och ve som utmanar mer. Att äta lunch med kollegorna har aldrig varit så trevligt som när man nyss kom från föräldraledighet. De torkar upp efter sig själva och det blir aldrig mitt fel eller problem om de inte äter/ har äcklig lunch. Det har aldrig hänt att jag varit sömnlös av oro för en kollega heller.

I helgen pratade syrran och jag om att vi härstammar från fantastiska kvinnor så långt vi vet. Såna som kliver upp innan de går och lägger sig för att baka bröd och stoppa sockar. Vad som däremot är anmärkningsvärt är att migrän, magsår och andra fysiska bekymmer med jämna mellan uppträtt hos dessa arbetsamma, dock kan vi inte nämna en manlig anförvant som drabbats av dylika åkommor. Då ingen kunnat vara sjukskriven finns det inga siffror på magsår vid jul...

På min arbetsplats (som till 95% består av kvinnor) bränner folk ut sig med jämna mellanrum. Tror aldrig jag träffat på någon som bränt ut sig bara på grund av jobbet. Stort övergripande ansvar hemma har också vägt tungt. Men det är ju som sagt kvinnor så det har oftast förklarats med rent personliga egenskaper. Ifjol gick dock två av männen (jodå, den jämställda sorten) in i den berömda väggen. Plötsligt blev det prat bland de högre cheferna (män) om att vårt jobb är svårt och tungt. Det tillsattes lite resurser (vi tackade och tog emot) och nu ska det tydligen lönesatsas en aning också. Tack killar får vi väl säga, fast vi säger det inte så högt eftersom risken att någon av cheferna tjurar ihop finns.

Jahaja, om man då som man läser dagens industri kan man ju dra åt sig öronen och tänka dela mindre så häller jag mig frisk. Inte vidare kärleksfullt resonerat skulle jag säga, inte så smart heller. Kan citera kollegan som just kommit tillbaka efter en tuff cancerbehandling, "det funkar utan mig på jobbet även om jag inte trodde det i april ifjol. Det är hemma det varit svårast att jag varit sjuk, dom har klarat sig dom också men man förstår vart man betyder mest." Så, att dela är tufft men friskt vågat hälften vunnet män, det är få som ligger på sin dödsbädd och önskar att man satsat lite mer på jobbet.

Kanske önskar dom inte att dom byggt mer LEGO heller men det är en suverän avslappning. Ha en trevlig kväll



torsdag 26 december 2013

En annan dag...

Ska jag uträtta underverk. Det är inte idag. Idag har vi varit ute och grillat, resten av tiden har jag byggt Lego. Tjoho, det gjorde jag igår också, hela dagen. Dessa underbara små puckade plastbrickor som man kan göra allt möjligt med. Bara fantasin sätter stopp. Ett otroligt effektivt sätt att slappna av på när december varit lite hysteriskt.

Jag har fastnat totalt och njuter. Visst måste det som är meningen med julledighet, att man verkligen tar ledigt från allt. Barnen kommer och går, Mannen ler och jag bygger vidare. Vuxna kan också roa sig :-). Hoppas att ni har det lika lugnt och skönt. Kram

söndag 6 januari 2013

Räddade av noll-koll!

Är vi månntro familjen Jack Sparrow? Någon av oss måste gjort ett schysst jobb i förhandlingarna (eller också är det den här dåren). Känns som om vi fick till ett alternativ som egentligen inte fanns. Hips vips så är det här dagen före ingenting... Som genom ett under har vi förstått att skolan har K-dag imorgon. På riktigt alltså, barnen är lediga en extra dag. Är det inte magi så säg? Tack alla sjörövare, trollkarlar, häxor, hobitar, alver, rektorer, troll, tomtar, osv som gjort detta möjligt. Det räddade oss och det bästa med det var att vi inte hade koll på det förrän idag...

Storebror avfyrade ett SÅNT leende när jag meddelade att det tyvärr inte blir skola förrän på tisdag. Då fick han ju plötsligt en ärlig chans att vrida till dygnet. Storasyster vann en dag på badhuset+ att hon nog hinner göra klart en skolgrej. Lillebror väljer att vara hemma från fritids så han får en såsardag till. Möjligtvis sällskapar han med Storasyster till badhuset men troligt är också att det blir Lego för hela slanten. Det är som att de vunnit en bonusdag tack vare vår okoll...

Den enda som gnölar lite är Lillasyster. OM hon ska hemifrån skulle hon åtminstone vilja gå i skolan. Inte för att skolan än så länge har lärt Lillasyster så mycket men ändå... Som barn nummer fyra blir det tydligen lätt så att man har ett häftigare fritids hemma (storasyskon och deras kompisar) och att man då också lär sig saker snabbt som blixten, hemma. Så vi kör iväg henne för att hon ska få frotteras lite med jämnåriga helt enkelt...

Det har sina för och nackdelar att vara äldst, mitten och yngst i en barnaskara. Att ha föräldrar med koll eller noll-koll också. Den här gången är det fördel storasyskon och föräldra-noll-koll :-). Sköt om er... Kram

Ps. Vi har inte kastat ut julen än heller...Ds

lördag 24 juli 2010

Halva "klimatanläggningen" har brakat...

Nu kan vi bara öppna ena framrutan, den andra är igentejpad... Men det har ju funkat förr utan att folk har dött av värmeslag. Huvudsaken är att rutan håller sig uppe... Kanske får vi göra som på andra sidan där vi länge haft en hederlig vev. Ju mindre som kan trassla till sig i en Kaosfamilj desto bättre.

Upptäckte förresten idag att min relation till glass i bil är nära besläktad med Ketchup. När jag uppfunnit Ketchup som är lika kladdigt som gips går jag direkt på glass som inte rinner. Sen hastar jag vidare till att fixa overaller med bärhandtag bak på ryggen, Lego, Barbieskor och andra leksaker som "hittar hem själv" och okrossbara fjärrkontroller till allsköns olika apparater. Löser jag alla dom problemen är väl nästa projekt bilar som är bensinsnåla, bara funkar och sanerar sig själva. Patentbyrån, vi ses om ett tag... Sköt om er