Inga problem. Jag och fem barn skulle till namngivning. Vi var i god tid, alla barnen uppklädda och så körde vi iväg. Kaosmodern gnolade för sig själv och tänkte att hon minsann är som skapt för sånt här... vi var i så god tid så att Kaosmodern tänkte att detta är löjligt enkelt... I något ögonblick tänkte Kaosmodern till och med den förbjudna tanken... nu kan väl ta mig ... ingenting gå fel...
Sen stannade Kaosmodern bilen och köpte korv till oss. Klart vi inte ska vara hungriga när vi kommer fram, vi blir ju inte så smarta och trevliga då. Kände sig ungefär lika smart som Einstein, framsynt... Efter en kort stund hördes det -ehhhyyylll, KETCHUP från baksätet. Hoppsan, ett barn med finklänning hade lagt hela korven i knät. Ojdå, barnet lyfte på korven och la den på ett annat ställe i knät... -Jamen jösses, ta upp korven sa Kaosmodern. Varvid barnet lyfte upp korven och kletade all resterande Ketchup på ett tredje ställe på finklänningen. Finklänning med HELT röd kladdig framsida...
Ok, barnet i fråga är nära släkt och väldigt lik en person som Kaosmodern känner extremt väl. En person som hela sin uppväxt älskat finklänningar och att klättra i träd. En person vars mor säger att hon haft med extrakläder fram till ungefär 15 årsdagen. Ingen panik... Inget konstigt alls...
Av med klänningen och in på en toalett för att tok-tvätta. Mackägaren skrattade och sa: Ketchup på klänningar vet jag allt om, lägg den på huven så torkar den. Tiden började nu bli knapp så det fanns det inte tid för men bättre brödlös än rådlös. Kaosmodern lyckades övertala världens bästa Storebror, som hitttils hade suttit tämligen göralös i passagerarsätet, att göra en heroisk insats. Kaosmodern hade agerat tvättmaskin, nu blev det Storebrors uppdrag att vara torktumlare. Resten av gänget fick hålla upp humöret på finklänningsägaren och lyckades trycka i sig korvarna utan några större missöden.
Kaosmodern såg att vi inte skulle lyckas hålla tiden och började ringa till namngivningsfolket för att förklara sin förmodade sena ankomst. Ingen av de fem kända personerna med mobil svarade. Kaosmodern började svettas och hickade till när hon såg att Wacko Wolframs temperatur börjat kliva över 90 grader... Bil.... jag ska steka dig... banka sönder dig... eh, jag menar snälla... bara fyra mil till.... och sen ska jag skicka dig till bilhimlen... eller jag menar vara jättesnäll och tanka dig... eller lacka dig, bona dig, vad du vill (inte svära, inte svära, du har fulla bilen med barn)
Det gamla hederliga tricket fullt blås med högsta värme fick alltså praktiseras igen. Så, ja, befann ni er i Umeå och såg en bil som betedde sig konstigt igår var det garanterat vi. Ut genom ena framrutan hängde Kaosmodern och från den andra hängde Storebror med gula finklänningen fladdrandes ännu lite längre ut...
Nåja, klänningen blev torr, vi lyckades lura WW:n att inte koka och kalaset hade inte hunnit börja innan vi kom så slutet gott allting gott. För att förebygga ytterligare svettatacker funderar jag på att göra slut med både bilen och Ketchup. Relationen med bilen har länge varit på fallrepet och när jag tänker på saken så har jag, efter tolv år med barn, en riktigt risig relation med ketchup också. Jag funderar kraftigt på att uppfinna Ketchup som är ungefär lika fuktigt som gips... I väntan på det kommer jag att försöka trimma in barnen på rostad lök...
Nu kan vi bara öppna ena framrutan, den andra är igentejpad... Men det har ju funkat förr utan att folk har dött av värmeslag. Huvudsaken är att rutan håller sig uppe... Kanske får vi göra som på andra sidan där vi länge haft en hederlig vev. Ju mindre som kan trassla till sig i en Kaosfamilj desto bättre.
