Det stora målet med resan till Skuleberget var det här, klättring. Det regnade bort fullständigt. Inte mycket att göra åt, det bara gick inte då hela berget var otroligt blött. Nåja, vi gjorde det bästa vi kunde. Redan första kvällen gjorde vi en toppbestigning som vi inte kommer att glömma i första taget och en tur med lift upp en annan dag. Kanske lite bra ändå, den oerhört vackra vandringen till Slotterdalsskrevan hade vi nog aldrig gjort om inte klättringen hade varit stängd.
På väg hem upptäckte vi att Storasyster hade puckopackat för att bära någon längre sträcka. Hm, antingen kan man bli vansinnig eller också se det som en lärpenning och hjälpas åt...
Det blev lite extra sammanhållning och några riktiga tokskratt när vi med gemensamma krafter bar den eländiga jag-packar-för tre-veckor-när-vi-ska-vara-borta-tre-dagar-väskan.
Ute regnar det men jag känner en enorm tacksamhet över att jag blir halvt 90 i höst och har en kropp som kan hänga med de tonåriga bergsgetterna och fortfarande roa mig med fotboll, har en bra man, omtänksamma barn (när de itne retas) och ett varmt hus. Lillebror och Lillasyster har bråkat hela morgonen men nu har de gjort en stor rebellbas av kartonger och madrasser i källaren. Storasyster ligger i Bjärven snorar och ondgör sig, med glimten i ögat, över att hon ägnat över en timme åt att göra en helt odrickbar smothie. Ikväll kommer Mannen och Storebror hem från hårdrocksfestival.
Livet susar på. Vi gör andra saker den här sommaren än vad vi brukar göra när det är fint väder men det är bra det också. Eventuellt till och med bättre. Kärleken och tacksamheten är inte mindre, kanske till och med större. Jag vet att det finns saker som är sjukt mycket svårare att anpassa sig till än ett blött berg men det är samma sak som gäller oavsett vad, att av det vi har och roar oss på de sätt vi kan.
Ta hand om er. Kram
söndag 2 augusti 2015
Saker blir ju inte alltid som man tänker sig...
Etiketter:
dåligt väder,
regn,
saker blir inte som man tänker sig,
sommar,
tacksamhet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ibland kan det ju faktiskt vända sig till det bättre. Ingen dålig klättring ni tänkt göra, du är stark du. Själv känner jag mig som den gubbe jag faktiskt är...
Klättrade mycket i min ungdom. Nu får jag inse min begränsning... Den där klyftan var verkligen något att se!
Ha det bra.
Precis som du säger så kan man hitta på nya saker att göra en sommar som den här. Det gäller bara att man gör det, och inte bara sitter och oroar sig för att värmen aldrig kommer...
Det är en otroligt vacker utsikt från toppen av Skuleberget. Det var några år sedan jag var där. Jag klättrade dock inte. Tog linbanan upp. Kändes lite som ett äventyr det också tyckte jag.
Kram =)
Vad tufft att ge sig i kast med bergsklättring! Men det är en bergsklättring i sig (har jag för mig) att åka bort på semester allihopa! Så min s jag det i alla fall. Skrattade när jag läste om puckopackningen! Bra begrepp! Tråkigt att det var så blött men som du säger blir andra saker av som inte skulle ha blivit av annars :-) Kram och ha en fin helg!
Ny har vi lyckats ta oss till Skule o genomfört klättringen. Lite tufft men med sele o att en del fick lite hjälp ibland så gick det. Fast det svåraste på hela resan var nästan att komma sig iväg... Nå, Jättekul o vi kände oss verkligen som segrare när vi var uppe. Häftig utsikt också :-) men det hade varit skönt att ta linbanan ner, kanske vi gör nästa gång :-) kram på er
Så summan av sommaren är numera att vi även hann klättra, även om det inte blev precis när vi hade tänkt ;-)
Skicka en kommentar