Visar inlägg med etikett dåligt väder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dåligt väder. Visa alla inlägg

söndag 2 augusti 2015

Saker blir ju inte alltid som man tänker sig...

Det stora målet med resan till Skuleberget var det här, klättring. Det regnade bort fullständigt. Inte mycket att göra åt, det bara gick inte då hela berget var otroligt blött. Nåja, vi gjorde det bästa vi kunde. Redan första kvällen gjorde vi en toppbestigning som vi inte kommer att glömma i första taget och en tur med lift upp en annan dag. Kanske lite bra ändå, den oerhört vackra vandringen till Slotterdalsskrevan hade vi nog aldrig gjort om inte klättringen hade varit stängd.

På väg hem upptäckte vi att Storasyster hade puckopackat för att bära någon längre sträcka. Hm, antingen kan man bli vansinnig eller också se det som en lärpenning och hjälpas åt...
Det blev lite extra sammanhållning och några riktiga tokskratt när vi med gemensamma krafter bar den eländiga jag-packar-för tre-veckor-när-vi-ska-vara-borta-tre-dagar-väskan.

Ute regnar det men jag känner en enorm tacksamhet över att jag blir halvt 90 i höst och har en kropp som kan hänga med de tonåriga bergsgetterna och fortfarande roa mig med fotboll, har en bra man, omtänksamma barn (när de itne retas) och ett varmt hus. Lillebror och Lillasyster har bråkat hela morgonen men nu har de gjort en stor rebellbas av kartonger och madrasser i källaren. Storasyster ligger i Bjärven snorar och ondgör sig, med glimten i ögat, över att hon ägnat över en timme åt att göra en helt odrickbar smothie. Ikväll kommer Mannen och Storebror hem från hårdrocksfestival.

Livet susar på. Vi gör andra saker den här sommaren än vad vi brukar göra när det är fint väder men det är bra det också. Eventuellt till och med bättre. Kärleken och tacksamheten är inte mindre, kanske till och med större. Jag vet att det finns saker som är sjukt mycket svårare att anpassa sig till än ett blött berg men det är samma sak som gäller oavsett vad, att av det vi har och roar oss på de sätt vi kan.

Ta hand om er. Kram

lördag 11 juli 2015

Väder och hat...

På tåget norrut och satt jag och slötittade på facebook. Varannan uppdatering handlade om väder som mina vänner drabbats av. Kyla och regn. Dock blir jag inte nämnvärt oroad över vännernas säkerhet då 100% har tak över huvudet att tillgå. Antar att de snart börjar läsa bra böcker, spela spel med barnen, förkovra sig om alternativa bränslen eller anmäler sig till segelkurs (om det engelska vädret fortsätter), lägger pussel, går med i Unicef eller bara tar på sig tjocksockarna och slappnar av. Semester är en rättighet (om man har fast jobb), sol och värme under semestern är det inte.

I mitt facebookande snubblar jag över en delning där Zara Larsson beskriver vad hon menar i punktform. Jag förstår hennes ilska. Alla unga tjejer (egentligen alla människor i alla åldrar) borde vara upprörda över dessa försnävande mögliga könsfrågor. inget konstigt alls. Vad som däremot är konstigt är att många människor ägnar sig åt att hata denna modiga tjej (och fler kvinnor och män) som faktiskt har tänkt till.

Jösses... Vad hade vi själva uträttat när vi var 17 år och vad uträttar hatarna nu? Borde det inte var läge att hatarna snöar in på ett instrument/ bli vegetarianer/ klurar ut hur vi ska lösa världssvälten/ resursfördelningen / planterar var sitt träd eller något annat samhällsbyggande istället för att dissa en 17 åring.

If life gives you lemons, make lemonade. Får vi en riktigt eländig sommar kanske någon kommer på något finurligt som gör att antalet goda ideer i Sverige börjar öka snabbare än antalet fall av hudcancer ;-). Ha en trevlig helg på er, oavsett väder <3




lördag 11 januari 2014

Nu är det jul igen...

När det ser ut så här när man vaknar känner man sig glad över att man inte tagit ner julprylarna än.
Gratis insynsskydd med julstämmning och stora motionsmöjligheter. Snön vräker fortfarande ner och allt blir förunderligt lugnt. Vi skottar och sopar med jämna mellanrum. Facebook svämmar över med jösses-så hemskt-varför-drabbar-snö-mig uppdateringar. Snö är som mycket annat i livet, något som dyker upp ibland och ska hanteras (framförallt om man bor i vår del av världen). Så är det att vara kvinna, man, barn, människa osv. Vi får påverka det vi kan påverka men väder kan vi inte göra något åt, bara försöka ordna det på bästa sätt tillsammans.

Snöbekämpning kan vara vilsam om man har tid på sig. Ibland skottar någon granne också, ler, pratar lite och börjar skotta igen. Tystnaden är stor, även om det är snöstorm, inne känns det som om någon lagt ett ylletäcke över huset. Nå men då så, vi kan ha julmys nu igen då.

Kusinerna, Storasyster och Mannen gick till badhuset. Storebror spelar schack med Lillebror. Lillasyster har läser Harry Potter. Själv eldar jag i spisen och njuter av tillvaron. Välkommen snön, bättre sent än aldrig.

Hoppas ni har en mysig lördag. Kram

söndag 10 juni 2012

Hallå där, väder-Depression??

Detta eviga tjat om vädret. Visst, det är regnigt och inte så där drömvarmt heller direkt... Pratet om väder-depression hade varit ok om bott i Darwin i Australien där man enligt en kille jag träffade en gång minns den dagen då man hade 17° och höll på att frysa ihjäl. De visste inte hur man gör men vi svenskar är vana att ignorera vädret ca 6-7 månader om året. Så fort det blir juni så förväntar vi oss Darwin-värme, och börjar prata som vilken genomsnittlig 3-6 åring som helst då det inte blir så. "Om det inte blir... så är allt förstört... värsta dagen i mitt liv... det kommer aldrig att bli... fryser ihjäl...

I de större städerna och delar av södra sverige är man van vid bra vägar, att kommunikationer fungerar och där man sällan påverkas av vädret i vardagen så där är det väl kanske inte heller så konstigt om man tjuter över att vädret råkat drabba en. Däremot vi norrlänningar som vissa dagar ställer väckaren en timme tidigare för att skotta och inte tvekar att kliva ut när det är -25, hur kan det komma sig att vi skriker som grisar nu när det är +10? Som småungar gnäller vi, sätter oss under filtar och tjurar. Lägger ut om våra katastrofliv på facebook och klagar överallt där vi kommer åt... Lite smått patetiskt hur vi låter vädret styra oss...

Gott folk, nu när vi inte bor i Darwin lämpar det sig fint att skaffa sig hobbysar som gyttjebrottning och att hoppa i vattenpölar. Barnen har hoppat studsmatta med badkläder flera gånger och hoppsasteg i spöregn borde vara riktigt roligt. Jobba med vädret istället för mot. Man kan grilla, spela fotboll, skratta och sjunga trots vädret, ibland åt vädret. Så här vackert kan det vara i lite regn...
Och mitt gamla favorit ordspråk funkar än: Idel solsken ger öken :-) Kram på er

torsdag 17 maj 2012

Regn och rusk...

Planen för dagen var att svischa iväg i gummibåt längs den vårbrusande älven. Sen tänkte jag göra ett trädgårdsland av det här:
En pallkrage modell större som Lillebror från eget huvud skruvat ihop med sin skruvdragare. Tack Lillebror och så typiskt honom. Grabben med de 1000 ideerna som man slitit sitt hår över en hel massa gånger. Killen som man ibland undrat över hur han ska överleva sin barndom. Nu är han hur lugn som helst och sätt en skruvdragare i händerna på honom och han gör succe´. Jag upphör helt enkelt aldrig att förundras över hur olika barn är redan från start. Hur mycket som bara är deras eget...

Och på tal om olikheter så pratade jag med min mormor igår. 83 år gammal så har hon ett intressant perspektiv på tillvaron. Hon konstaterade att mycket av lyckan i livet sitter i att kunna hantera de förändringar som man oundvikligen presenteras för. Att gå från barn till ungdom till vuxen till sambo till förälder med bebis till småbarnsförälder till större barn till tonårsförälder till flygfärdiga till utflugna barn och så vidare... Att hela tiden omskapa sig själv i förhållande till omvärlden. Och så pratade vi en stund om att man har lite olika lätt/ svårt med olika perioder och att varje trappsteg upp eller ner är ett krux man ska ta sig igenom och göra det bästa av situationen.

Det bästa av situationen ja... Regn och rusk ute, planen för dagen blir nog inneaktivitet av något slag. Tyvärr kan jag inte tänka längre. Storebror och Storasyster sitter supernära varandra i soffan och bråkar. De vill nog inte göra annat eftersom de sjunger/ trummar för att reta varandra. Kanske har de lite bråkbehov helt enkelt. Nu ska jag gå någon annanstans. Sköt om er

fredag 9 april 2010

Saker man kan påverka och inte


Lite Vintergäck livar alltid upp tillvaron, även om det är över en meter snö här så såg jag dom under vår lilla tripp söderut. Vi var väl inte friska hela tiden men bättre än förväntat. I en sån här familj kan man liksom inte räkna med att vi är friska jämnt. Sex personer som släpar hem allsköns olika baciller överallt ifrån. Lillasyster har dragit till med ögoninfektion. Själv hade jag svårt att ta det så där lugnt som man borde när man äter penicillin. Så mycket kul, vackert bröllop och sen åkte vi en sväng till kompisar (som hade ett magsjukeryck). Den familjen är fem pers = inga garantier. Mannen och jag flinar bara så länge det inte är vi. Man får vara glad så länge livet inte händer en värre. Trevligt var det i alla fall. Vi konstaterade att fyra vuxna på sju barn är lagom. Sjukdomar bara är, ungefär som vädret.

Jag börjar få smått allergiska besvär av väderklagomål. Jösses, det är i alla fall rättvist. Det är väl bara att skotta, klä på sig med vettiga kläder eller hålla sig inne. Klagomål över saker man inte kan göra något åt, saker man bara får acceptera och anpassa sig till.

Däremot funderar jag desto mer på saker som vi kan påverka, omröstningen till hösten till exempel. Varför koncentrerar man sig så hårt på att ställa Fredrik mot Mona? Har vi börjat med president? Är det inte längre politiken som gäller? Dessutom har jag väldigt svårt att komma förbi en misstanke om att vi kräver en massa saker av Mona för att hon är kvinna. Och sånt är jag också allergisk mot. Blir helt prickig när förskolan kräver att jag ska ha koll på Mannens schemaändringar även sedan han blivit schemaansvarig. Och så tänker jag att de politiska diskussionerna snart borde ta sig förbi Rut och Rot och börja handla om vilket samhälle vi vill ha. Själv tycker jag att det känns konstigt att handla något till barnen på en privat droghandel...

Här är en länk till en väldigt klok man som verkligen vet att livet kan hända en Lars H Gustafsson. Han ger i dagarna ut boken Växa-inte lyda. Vilken underbar titel på en bok om barnuppfostran. Den ska inhandlas till Kaosfamiljen snarast. Klart barn måste lära sig tänka själva i dagens samhälle...

Hoppas ni får en trevlig helg. Värst vad det känns som om det blåser här inne. Det blir nog en lugn helg. Nu tänker jag ta min relativt friska kropp och slänga ner den under några filtar och kolla om chipsen smakar något. Kram på er

söndag 27 december 2009

Show med avslutande modevisning på tåget


Vi gav alla utom Lillasyster åksjuketabletter när vi skulle åka X-2000. Det gick hur bra som helst... ända till Lillasyster hostade till litegrann i mitt knä... sen kom det något mer än bara hosta, både i mitt knä och över hela henne...

MANNEN!!! KRIS!!! Mannen är att även han en hejare på att styra upp Kaos, han vet hur en slipsten ska dras. Nästan osynligt halade han fram påsar och papper, lotsade Lillasyster till toan och sen ut för lite frisk luft. På rekortid var de gamla paltorna nertrollade i påsar och både Lillasyster och jag satt vackert nytvagade och ombytta i klart chicare dressar. Behöver jag säga att applåderna till vår lilla show helt uteblev? Som vi har lagt ner oss på den här showen, dagens tågpublik verkar väldigt kräsen...

När vi kom hem var huset nästan översnöat... Hur mysigt som helst... men väldigt mycket skottning blev det. Vädrets makter är härliga. Vi människor planerar och försöker ha koll. Gör listor och uträkningar och sen ställer vädret till det för oss. Vi har skottat tre gånger idag. Jag tycker att det är häftigt att naturen är som den är. Visar oss hur små och futtiga vi är och att vi inte alls alltid kan få som vi vill även om vi är aldrig så vuxna. Som ovan ser bilen ut ikväll... Det är inte någon vild gissning att säga att jag kommer att åka buss till jobbet imorgon... Kram på er

fredag 3 juli 2009

Kylskåpsvarmt igen


Igår var jag ute på galej. Jätteroligt, träffade massor med folk, dansade och skrattade. Klockan 00:30 hände det som brukar hända, jag kände att jag längtade hem till Mannen. Berätta allsköns tokigheter som hänt o dricka en kopp te. Det är då jag brukar skicka SMS till honom för att försäkra mig om att han inte gått och lagt mig just innan jag kommer hem. Vi satt och surrade till två någon gång...

Och klockan 06:30 gick reveljen idag. Det är lite varmare än kylskåpskallt ute. Känns skönt, både att vara vaken och att det inte är kanonväder. Idag ska vi ha en seg dag. Möjligtvis dammsuga vårt stampade jordgolv lite. Annars tänker jag nog mest sitta i Bjärven, vår mest älskade och puckade möbel (1200 liters lurvig sackosäck) och läsa. En brasa... Kanske går jag och lägger mig en stund igen också. Hoppsan, nu börjar Lillasyster gå runt och väcka hela huset för att "katten" fyller år. Hon måste stoppas... Ha en bra dag