Popcorn gjorde susen, det var flera som höll mig sällskap genom ett gäng sockar :-).
Det har blåst ett par dagar här nu. Folk är ungefär upprörda på vinden. Som om det vore personligt. Som om ingenting någonsin skulle kunna kullkasta planer. Som om ingenting borde påverka oss och världen inte ständigt vore i förändring. Vi må försöka låtsas hur mycket som helst. Att vi ska fortsätta vara unga, rörliga och att ingenting kan/ ska hända oss eller någon i vår omgivning. I själva verket är det tvärtom. Hur mycket vi än kämpar och planerar så kommer förändringar, oavsett vi vill det eller inte...
Det ligger mycket i det min mormor en gång så klokt sa om lycka. Hur lycklig man blir handlar mest om hur man hanterar de förändringar som kommer till en, framförallt de som man inte själv har valt.
Hoppas att ni har det bra allihop. Kram
5 kommentarer:
Oj vad bra sagt och så sant! Din mormors kloka tanke :-) Helt rätt, tvättstugan kan vara en oas om huset är fullt med ungar och kompisar. Har alltid undrat över varför man måste ha samma färg på strumporna, det vore SÅ mycket mer praktiskt om det räckte med strumpor!
Klok mormor. Det enda man är helt säker på är väl att allt förändras. det är liksom ingen idé att spjärna emot. Kul att hittat hit. /Kersti
Ja, nog förändras det, hur mycket vi än stretar emot. Vissa tror vi lever för evigt, att rynkor går att förhindra, att förmögenhet går att ta med sig... Man får ta det som det kommer, kanske försöka styra det lite grann i önskad riktning.
Men, som sagt, vara beredd på motsatsen.
Klok mormor. Det går antagligen i släkten, det där med klokheten.
En liten fundering ... Det där med att inget ska förändras ... exakt när är det liksom dags med det?
När man är höggravid är en tid i livet där jag vill minnas att man kunde tänka sig en förändring.
Och sen det här med barnens utveckling. Visst vill man väl ha förändring där med?
Men när inträffar det där: nu vill jag inte att saker ska förändras mer?
Synen, det är nog det enda jag skulle kunna tänka mig att vilja ha oförändrat kvar. Men det sket sig. Istället berättar jag för alla yngre att de kan passa på att njuta nu när de ser utan problem ...
Ha Ha, underbart... Klart vi kan ha udda strumpor, egentligen Anna/notonmusic. Och att tvättstugan kan vara en oas.
Mm, det var en mycket klok tanke mormor hade där och du med Kersti, ingen idé att spjärna emot. Den ska jag ta med mig... Och välkommen hit :-).
Ta det som det kommer och styra lite men vara beredd, den tar jag också till mig Kalebass.
Tack Cecilia N. Jag tror att det där att inget ska förändras är något som drabbar om man försäker låta bli att tänka på att vi alla är dödliga... Jag njuter av både syn och härsel än så länge, tack för påminnelsen.
Kram på er alla
Skicka en kommentar