lördag 25 oktober 2014
Glasvas i kras...
-Mamma, jag har råkat ha sönder din fina vas... Jag bara råkade röra den lite och den gick helt i kras...
Jag flinar lite för mig själv. Den har levt länge i Kaoshuset, den fina golv-vasen. Mannen gav den ungefär en veckas förväntad livslängd. Den har levt i flera år. Härdig för tufft inomhusklimat alltså...
Frågar dottern om någon gjort illa sig. De har de inte. Ja men då så. En vas hit eller dit. Människor är det som är viktigt. Ingenting kan vara för evigt även om vi ibland förleds att tro det.
Regnig och mulen dag. Kaosfamiljen har varit aktiv i en hel massa veckor. En dag för de små sakerna. Såsa runt i pyjamas, elda i brasan, bygga lite Lego, sticka och kanske spela något spel. Ta vara på dagen, den som är nu. Kram på er
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja, det är väl alla dessa nu, i vardagen, som vi borde ägna oss åt. Dessa nu som ju faktiskt bildar livet...
det liv som börjar efter 40, enligt Lill-Babs... Grattis i efterhand ! och Kram.
"En värdslig sak" som han sa Karlsson på taket (som jag annars avskydde som barn)- men den repliken är bra!
Den verkar ju ha fått ett långt och underbart liv i alla fall, golvvasen som spåddes en veckas överlevnad. 😀 Helt rätt inställning Jenny!
Mm, kalebass, alla dessa nu i vardagen är verkligen viktiga. Och att livet är fint efter 40 har hon rätt i Lill-babs.
Precis Eva Swedenmark. Karlsson hade jag också svårt med som liten men citatet är kungligt. Klart det är en världslig sak ;-).
Japp Anna/notonmusic, den har haft ett otroligt långt och händelserikt liv.
Kram på er
Skicka en kommentar