Lyssnade på Annika Östberg igår. En kvinna som suttit 28 år i amerikanskt fängelse. En hemsk o fascinerande historia. Fascinerande på grund av hon trots alla fel val o tragiska händelser kan berätta om det på ett ansvarsfullt sätt. Hon skyller inte ifrån sig och är positiv trots det tunga. Hon konstaterar att saker inte kan göras ogjorda och att vissa saker finns ingen förlåtelse för men att hon vill göra något av den tid hon har kvar och därför föreläser. Det som framförallt hänger kvar är känslan av att det, som hon säger, är de små varje dag sakerna som människor gör av kärlek för varandra som kan hålla vansinnet borta när man när man tror att man ska vara fängslad tills man dör. Storasyster var med och tyckte att det var en stark upplevelse.
Mannen undrar om jag möjligtvis vill ha en tatuering i födelsedagspresent. Jag vet inte om jag vill det så jag ber att få tänka på saken. Mannen säger att hans tanke var att ge mig ett citat på en arm o han tror att han vet vilka två jag skulle välja mellan. Från Lord of the Rings. Antingen citat från det här eller det här. Så klart Mannen har rätt. Båda känns riktigt vettiga, både att vi inte får bestämma mer än vad vi ska göra med tiden som givits oss eller att det är små dåd av kärlek och vänskap gjorda av vanliga människor varje dag som håller ondskan stången. Det lutar mest åt den sista citatet för det är vad jag också kommit fram till. Människor behöver varandra, kanske framförallt i hemska tider. Nu är bara frågan om jag vill vara tatuerad eller om det skulle vara bättre med en t-shirt...
Ha en trevlig dag. Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
T-shirt är definitivt mer smärtfritt.
Jag hörde henne för ca ett år sen och blev också väldigt tagen.
Idag hörde jag Lasse Berg tala om vad det egentligen är att vara människa, som "djur" så att säga.
Vi är trevliga olika varelser som behöver varandra och därför måste vi vara måna om att ha goda relationer med varandra.
Det som var mest häftigt var att skammen sitter i smärtcentrum, hjärnmässigt.
Vilket livsöde, tänker jag om Annika. Hörde hennes sommarprat för ett par år sedan. Hon har erfarenheter som få andra, fint att hon vill prata och dela med sig av sina tankar. Hon har ju haft tid att fundera över tillvaron verkligen.
Hennes resa den klara de flesta inte av att göra. Hon är stark den kvinna .
Fint att ha en make som känner sin fru så väl tänker jag. Själv har jag inga tatueringar och så ska det nog också förbli :-) Ha det gott
Mm, Cecilia t-shirt elelr armband får det nog bli. Lillebror hotade med att fly kommunen och Storebror sa lite snyggt att det var bäst om jag tatuerade den nere på benen eftersom jag inte kommer att bli rynkig där ;-). Skammen i smärtcentrum, intressant...
Jo Anna/notonmusic, hon har verkligen haft tid för att tänka och förmedlade det bra :-).
Stark kvinna mammaxtre men hon har nog haft mycket tid för reflektion och stöttning av framförallt medfångar. Tror att jag också förblir tatueringslös men iden är jättekul :-)
kram på er
Skicka en kommentar