Att bo i en flock med arga renar...

Det händer nu och då att folk blir arga i Kaosfamiljen. När alla varit hemma mer eller mindre ett helt påsklov har Kaosfamiljen frotterats en hel del mot varandra. Något går emot, saker blir inte som man tänkt sig eller så känner man bara att någon är betett sig helt outhärdligt. Naturliga känslor. Utan lite ilska skulle det nog vara svårt att verkligen leva ihop. Ilska är bra och kan leda framåt.

Dock händer det ibland att någon får (tar sig) ett rejält sammanbrott. Ser ut slug som en ren i ögonen och bara framhärdar med det som inte fungerar. Vräker ur sig de mest makalöst korkade saker. Ridån har gått ner men föreställningen fortsätter. Hjulet snurrar men hamstern är död. Kämpigt läge. Det kan handla om allt från knöliga vantar och dusch till städning, dataspel eller läxor. Vår korkade arga ren bara springer vidare längs vägen även om bilarna tutar. Helt oförmögen att vända om eller stanna till lite för att söka sig en ny väg. Suck!

Hittills har jag kommit på att det värsta man kan göra är att försöka prata en ren (oavsett ålder) ur situationen. Det enda som händer är att den förvirrar sig ännu mer och blir ÄNNU dummare. Det bästa är att stanna upp, långsamt backa ur (eller hota med att fisa i rummet så att renen beger sig någon annanstans) och sen lämna den arga renen ifred så den får hitta ut ur situationen själv. När någon blivit ren är det egentligen inte läge för att fostra. Snackandet är bättre att sköta efteråt.

Idag känns som om jag bor med en hel flock arga renar. så hm, läge att göra andra saker än att tjata, framhärda och driva sig själv in i renstadiet alltså. För en gångs skull lyckades jag. Jag gick ut och satte mig på baksidan i vårsolen. Målade tånaglarna och läste lite ur Caitlin Moran, kanske en av världens viktigaste och knasigaste böcker. Månadens bok på bokia för 49:-. Det känns som om det blir en bra dag.

Kram på er