fredag 1 juli 2011

Omodern i flera dagar...

Utan nät och mobil ett par dagar. Blir jätteglad när jag kommer in här och ser att det är ett helt gäng som har kommenterat. Att många uppskattar att läsa om saker som inte bara är perfekt, vackert och flyter på men är underbart på sitt sätt ändå. Gamla och nya, kända och okända bekantskaper. Underbara fina ni. Känns extra kul eftersom jag funderat lite på Bloggen och kommit fram till att jag tycker att det är roligt att Blogga så länge det ger mig och någon annan något.

Och så mobilen då, hur går det med den? Jo efter en hel del konstgjord andning blev den först en radio som ville spela musik i högst en halv minut innan den frågade om jag ville fortsätta att spela musik. Nu verkar den i absolut stillhet ha sagt upp sig även som radio och bara svartnat. Nå, må den vila i frid. Vi får se hur min mobila framtid ser ut.

Upptäcker att jag saknar mobilen, framförallt som kamera men också som möjlighet till att skicka små sms-vykort till vännerna. De där som brukar få mina nu slåss vi och det är kokhett rapporter... De som brukar få meddelande om när jag känner att jag vill byta ut hela familjen mot en egen dressin (inte för att jag någonsin kommer att göra det, jag bara känner så ibland). Bara det att skicka iväg messet brukar göra gott. Har man dessutom turen att få dela någon annans diskbänksrealism i form av ett vändande mess så är det jätteskönt. Man ler lite och fortsätter.

På tal om att känna som man känner så är iaktagelsen hittills att semestrar verkar vara fulla av människor som försöker övertala varandra (framförallt barn) att de inte ska känna det de känner. -Du vill visst bada/åka hem/ klä av dig/ äta mer / umgås med spindlar och det här är roligt. Ibland är saker inte så kul, inte ens på semestern. Är man inte i läge räcker det inte om alla säger att man borde känna... Om Kaosbloggen är en motvikt till allt det perfekta så är Barbara Ehrenreich (det funkar inte att länka) en motvikt till allt positivitetstänk. Hon har fått nog av tvångsglädjekultur och skrivit boken gilla läget.

Och jösses så långtråkigt det skulle bli om vi alla bara gillade läget och allt bara funkade. Det är tack vare vissa dagars ofunka, fläckar och slagsmål som gör att jag uppskattar de andra dagarna. Tror inte att de i solsäkra länder blir lika till sig så fort det blir sol och varmt heller. Kram på er

4 kommentarer:

Grodmamman sa...

Så sant du skriver!
Efter två dagar med strålande sol, blev jag nästan glad i morse när det bara var 20 grader varmt och moln!;)
Tror också att man behöver de där dagarna när man vill flytta ifrån allt, för att uppskatta de där bra dagarna när allt bara är helt underbart!:)
Kram

mammaxtre sa...

Vem har ett liv som bara flyter på. Det har väl knappt ingen, väl :-)

Ha det fint

2BarnsMamman sa...

Precis, varför skulle semestern vara en enda lång njutning? Det är väl ändå lite mycket begärt! Tror som du att det krävs lite moln, regn och långtråkiga dagar för att vi ska kunna njuta av de där fina stunderna när solen skiner och allt stämmer. Utan kontraster blir det bara trist! kram kram

KaosJenny sa...

Underbart Grodmamman, ibland är det skönt med lite skugga... Idel solsken gör öken ;-)
Ha HA Mammaxtre, det är sant men det är många som försöker låtsas och så trissar man varandra ;-)
Så sant så sant 2barnsMamman, det är kontrasterna som gör det...
Kram på er