söndag 21 november 2010

Vackert men sen då?


Ibland blir man lite förvånad över sina tankar. Har just konstaterat att detta antagligen är den absolut vackraste årstiden. Årstiden då till och med en parkering kan vara vacker. Och visst, det är vackert, om man bara tittar ut genom fönstret alltså. Börjar man däremot skärskåda den eländiga årstiden så kan man så att säga trycka på ogilla-knappen många gånger. Inte för att det ger något eftersom det här är som det är, något att förhålla sig till. Kallt och idiot mörkt. För lite snö för att det ska kunna vara riktigt kul. Vackert men urtråkigt och inte speciellt mysigt.

Och är det inte så rätt ofta. Såna där glittrande prinsesskronor och balklänningar är vackra men sen då. De där perfekta matchande jularna med barn med stärkta kläder är vackra men sen då. Vitt golv är också vackert men sen då.

Det tänker jag är en tanke som jag ska ha med mig in i julstöket. Hellre roligt än vackert om man måste välja. Jag lär plocka fram hela jul-lådan i år igen och låta barnen pynta av hjärtans lust. Granen ska traditionsenligt ha alla färger och former och kläs om minst en gång om dagen till julafton. Hellre skratta än att slita med "hur saker och ting måste vara". Vad tänker ni?

3 kommentarer:

FiaLisa sa...

Så klokt, så klokt. Vackra fasader är ofta ruttna på insidan. Fram för att maximera det roliga.

Perny sa...

Jo men visst, vi är väldigt noga med att det ska vara trendigt och stilrent sörrö...

Här har du beviset, vår gran:

http://intesomalla.blogspot.com/2008/12/inte-vilken-gran-som-helst.html

KaosJenny sa...

Mhm FiaLisa, maximera det roliga låter fint... eller vi säger vackert;-)
Tjusigt Perny, vilken helt underbar gran, nästan som vår fast vår är lite nyare... När jag inte har barn som kan klä granen längre ska jag sno några ungar. JAg älskar våra ängla och bollklasar :-)
Kram på er