Frukost med utsikt över ett diskberg...

Pepparkaksformarna från tisdagens bak blänker i morgonljuset. Glas, glas och åter glas från veckans kvällsfikan och mellanmål. Stekpannan, stekgrytan och pannor från middagar och andra bak. Lunchplastburkar. Skålar och otaliga smörknivar. Jag ler lite när jag tittar ut över resultatet av ett levande liv i hamsterhjulet. Jobb och träningar, bakning till teater och den där pepparkaksdegen som inte hanns med innan jul.

Kaosföräldrarna hade en rätt intressant diskussion igår. Det började med en fråga om vad vi verkligen vill göra, få ut av livet. Kanske hoppa av tåget, hamsterhjulet... Resa en lång bit länge... Hm, stökigt och dyrt att resa allihop och plocka barnen ur skolan. Lite Downshifting kanske? Åhå, det är ju just det vi redan gör. Håller dock inte med om att det är hårt arbete att jobba 80%. Tvärtom är det lugnare. Torsdagarna för mig själv. Då jag kan äta lång frukost, kolla saxofonkön, tvätta, åka skidor, spela min musik kanonhögt eller bara vara.”Om vi inte använder tid till att reflektera, har vi snart ingen tid alls”

Vad vi gjorde igår var att vi lekte lite med tanken att göra mer av downshifting. Inte kräva av barnen att de också skulle göra det utan räkna och kolla lite hur det skulle vara om vi hoppade av hamsterhjulet. Spara pengar för att ta tjänstledigt ett halvår och baka bröd, sticka sockar, gräva i trädgården eller vad annat som kan falla en in. Man har ju trots allt varit styrd en stor del av livet så ett bonushalvår där man kan lyssna på vilken musik man vill och gå eller cykla i sin takt ;-).

Vad skulle du göra om du "hoppade av" i ett halvår? Sol ute, dags att gå ut. Ha en bra dag. Kram

Vådliga, vansinniga, varma, välkommna vardag...

Vardagens stålbad äger rum nu. Kaosfamiljen transformerar sig från att vara ett drönande ledigt lovgäng till att bli en hyfsat duglig vardagsflock. Det går lite så där men det är bra. Dags för jobb, skola, fotboll, karate, dans, konserter, läxor och allsköns roligheter igen.

Mycket häftiga härliga och roliga saker inplanerade i vår. Det blir också en del på-soff-locket-vilosamma saker som Tomas Sjödin beskriver i sin bok Det händer när du vilar. Vardagsvila, släppa allt och ta det lugnt. På sofflocket eller ute i skogen... Pratade en stund idag med en kollega som alldeles nyss haft näsan i väggen om det. Det kloka i att göra ostressiga avbrott i vardagen. Att det är de små sakerna som vi gör i vardagen som avgör och att det sällan är alltigenom jobbet som bränner ut någon. Hemmet kan vara minst lika stressande om man ändrar, fixar och har höga krav. Missar den viktiga vardags vilan...

Guldkanten på vardagen imorgon. Lediga torsdagen. Lillasyster blir 9 till våren men varken Mannen eller jag har några planer på att skaffa oss utgifter så att vi behöver jobba heltid. Tids nog hinner vi med det. Jag har sagt till min chef att hon får slita mig i håret resten av dagarna men att jag vill vara ledig på torsdagarna. Jag tror att både jag, familjen, kollegorna och de jag träffar tjänar på det. Down shifting eller frivillig enkelhet kallas det visst. Jörgen Larsson har visst till och med doktorerat i ämnet. Jag är i alla fall nöjd.

Ganska kul att kollegan på gränsen till utbrändhet också berättade att hon blev inspirerad av vårt stök, lugn och mysiga kök (även om hon konstaterade att vi inte har någon speciell stil) när hon var förbi för några veckor sedan. Med lite frivillig enkelhet är vardagen ok. Hur går det för er att komma igång med vardagandet? Kram på er