lördag 26 december 2015

Lite tårar på julafton...

Kaosfamiljen hade laddat, farmor och farfar skulle för första gången komma hit och fira jul. Dagen före julafton fick vi veta att de blivit sjuka och på julaftons morgon att de inte skulle komma. Riktigt tråkigt men livet är ju sånt ibland. Dock var krisen i Kaosfamiljen ett faktum, vi skulle bli lika många som vi brukar vara en vanlig torsdag. Kaosfamiljen är ju ett litet gäng så det klart det hade funkat men om man ställt in sig på farmor och farfar blir en familjejulafton inte riktigt samma sak. Vad gör man?

Julaftons förmiddag blev ärligt talat en lite ledsam historia men sen gaskade vi upp oss. Jag tog en tur runt byn med lite julkort (mellandagskort för de som bor annorstädes). Under eftermiddagen åkte vi skridskor med hela familjen. Riktigt kul, framförallt då vi kom till rinken klockan 14 och fick isen helt för oss själva. Verkade som om folk hade annat för sig då. Mannen och jag plockade in vuxenpoäng under Kalle Anka genom att snabbfixa lite julmat (en del mat skulle så klart också ha levererats med farmor och farfar). Lugn julmiddag och julklappsspel med Kaosfamiljen. Efter det hade vi blivit inbjudna till våra storhelgs/ äventyrs/ siblings-in-four-kids vänner på julklappsutdelning, trots att de hade släkt hos sig. Riktigt härligt.

Sagt och gjort så tog vi våra kids och klappar och begav oss till vännerna. Vi känner varandra, bor i samma samhälle, har barn i samma åldrar men det skulle visa sig att vi kom till en helt annan del av julklappsvärlden.

Den julklappsutdelning som vi nu bevistade innebar att man först resonerade en stund om man skulle ha tomte och vem som skulle vara tomte. Man kom fram till två som sen bytte om. Alla satt i en ring och väntade tills tomtarna delat ut allt och sen öppnade man i tur och ordning ett paket var, höll upp vad man hade fått och berättade från vem. Jag hade noll julklappar då Mannen och jag bestämt att vi inte skulle byta julklappar i år, Mannen hade en (jo, jag bröt överenskommelsen). Storebror hängde med i fem varv med sina fem julklappar och de andra Kaosbarnen hängde med ett tag till. Den här varianten av utdelning tog i runda slängar 2 timmar då det var många som fått bra mycket fler än fem paket.

Det är lätt att tänka att vi alla gör lika tills man varit med på något annat. Det blev en liten kulturkrock då våra traditionella julklappsutdelningar brukar ta ungefär en halvtimme inklusive tomten och alla rim. Tomten brukar vara "färdigbeställd" men klockslaget lite svävande så man väntar en stund. När tomten kommer, käftar han lite med lite alla som han känner och lämnar ut ett gäng julklappar för att sen skylla på stress och låta barnen eller andra manade dela ut resten. Så fort man får en julklapp i sin hand kan man köra igång och öppna så alla brukar öppna sina presenter ungefär samtidigt i ett halvordnat kaos för att sen börja smälla i sig julgodis, prova julklappar och titta på Karl-Bertil. Det sista julklappsartade som brukar hända är att någon vuxen springer runt och konstaterar att man glömt någon julklapp någonstans.

Verkligen en ynnest att ha fått vara med om en annan variant av jul och vettig träning för barnen också. Det finns fördelar med båda varianterna upptäckte vi och också att olika personer har lättare/ svårare för att ställa om sig, så klart. Vad vet man, vips pips ska de till några svärföräldrar som är från ett helt annat julklappsland och då är det bra att ha övat. Så länge man håller sig i sin kultur är det lätt att tänka att man inte har någon men när man kommer till något annat upptäcker man att man har det och kan få syn på sig och sin kultur på ett annat sätt... Nyttigt och intressant.

Sen är det inte hela världen att någon gråter på julafton, det är nästan så att det ibland tillhör, står i det finstilta, även om vi försöker att inte låtsas om det. Vi låtsas som om livet inte ska förändras också, fastän det gör det och kommer att göra det även framöver... En dag kommer vi inte att ha mer tid så det gäller att fundera på vad vi ska göra av den tid som ges till oss och göra det bästa av de förutsättningar vi har. Vi har gjort andra saker den här julen än vad vi brukar. Spelat mer spel, träffat kompisar och pratat om viktiga saker tack vare vår lilla julkris så en del goda saker förde den med sig... Förresten tror jag att tårar är läkande och att världen skulle se bättre ut om folk hängav sig till gråt lite oftare...

Hoppas ni haft en fin jul, julkram på er

6 kommentarer:

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Så sant du säger: just julen är tiden då inget ska förändras, då mina stora barn med egna barn vill att allt ska vara som det brukar och säger: "Mamma, flytta aldrig!" En dag har jag ju flyttat till den stora evigheten. Ja så sorgliga saker vill man inte tänka på. Kanske därför det blir julklappsfrossa och alla mat. Förresten öppnar vi långsamt julklapparna. Alla tittar på den som fått sin klapp, kommenterar, pratar med givaren, till och med provar om det är en sån present. det tar tid men är kärleksfullt samtidigt. Men visst är det bra att testa olika varianter. Gott nytt år och kram!

Marina sa...

Härligt att det blev bra till slut ändå. Det mesta brukar ju ordna sig trots allt! Önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Kersti sa...

Våra barn är stora så nu har vi slutat med julklappar. Det var sonen som började. Redan när han gick i sexan eller sjuan avsade han sig alla klappar. Vi andra var lite långsammare men sedan två år har vi helt slutat. Ja inte helt för vi skänker motsvarande belopp som klapparna skulle kostat till Läkare utan gränser och Röda Korset mf. Sedan rimmar vi på gåvobreven. Det låter så präktigt men känns väldigt bra i själen och frigör massor av tid. Vi har alltid gjort som den familj ni besökte, tagit ett paket i taget. Kan vara bra att se att man kan göra på olika sätt. Vi ändrar lite år från år och börjar få ett mer avspänt förhållande till jul även om det tar tid.

Kram och Gott Nytt År.

KaosJenny sa...

Mysigt med långsamma kärleksfulla julaftnar Ewa Swedenmark och hur det än är så är det bra att tänka på att saker och ting faktiskt kommer att förändras. Det blir lite mer njutande av det man har om man vågar tänka på det.
Ja, precis som så ofta annars så ordnade det sig Marina :-)
Cool son som visade er vägen och det måste ju innebära att det blir väldigt mycket lugnare Kersti. rim till gåvobreven var ju en bra idé och att förändra lite ibland också så att man inte blir så fast i tänket.
Gott nytt år på er allihop. Kram

Anna/notonmusic sa...

Det var en fin julresumé tycker jag, både av egen och andras julkultur samt när julen inte blev som man tänkte. Julen i ett nötskal skulle man kunna se det som. Våran julklappsutdelning är precis som den julkultur ni tycks ha. Kaosartad och nån vuxen som springer runt och letar gömd eller glömd klapp hahaha :-) Kram och ha ett härligt och trivsamt kaosartat 2016!

KaosJenny sa...

Mm, saker blir ju inte alltid som man tänker. Den här julen kommer åtminstone inte att gå in i en av alla de vanliga jularna. Den har varit bra men annars... Härligt att höra att det finns fler kaosjulare Anna/notonmusic. Ett Kaosartat år kommer det garanterat att bli. Zebror är liksom alltid randiga ;-) Kram