Både Mannen och jag var riktigt dunderförkylda igår kväll. Plötsligt spelades hårdrock från köket och storebror körde igång med mat. Kallade till mat och stökade undan efter oss. Det blir nog folk av honom också, en som ser vad som ska göras och gör det. Rätt skönt att få bli bjuden på mat när man är krasslig.
Något som vi inte så ofta tänker på är det där med balansen mellan tagande och givande. Man tänker att man bara ska få, handla billigt, vinna, bli bjuden osv. På andras bekostnad blir det förstås om man tänker efter. Man får andra att göra saker för en, tar hjälp hela tiden utan att egentligen ordna med sina problem, vara tacksam eller ge något tillbaka. Kräva och kräva. Har man fått lite kan man få ännu mer och ännu billigare... Skaffar 3 fast man bara behöver 1. Snålhet mot andra, underfungerande...
Eller också är man så helt inriktad på att ge så att ingen behöver säga ett knäpp innan man har fixat åt dom. Försöker ordna så att ingen omkring en är ledsen eller vilsen någon gång. Kanske att människor omkring en inte ens behvöer tänka själva eftersom man sopar både före och efter. Aldrig vara liten och rädd utan alltid stor och duktig. Ett givmilt, överfungerande, kvävande helgon helt enkelt...
Sanningen är att det finns ett ”hemligt” avtal i universum som handlar om tagande och givande. Du kan inte få hur mycket som helst utan att bli tom, du kan inte ge hur mycket som helst utan att bli tom heller. Vi är alla både stora och små och bör vara givare och tagare. Ofta är vi lite olika i olika relationer men det är vettigt att sträva efter balans. I riktig kärlek både tar man och ger, hjälp, tips, råd, stöttning, peppning, tröst osv.
Dagens tankar från en sjuksäng. Varm kram på er
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det var mycket klokt som kom från en sjuksäng Jenny! Ibland är det kanske vad som behövs för att lämna plats för insikter! Lite lugn och ro. Det är verkligen oerhört viktigt för att skapa balans och välmående, det du skriver. Kram och hoppas du mår bättre nu :-)
Mm, Anna/notonmusic, man hinner ju fundera lite när man ligger slak som en slips... saker man inte alltid hinner tänka på när hjulen snurrar snabbt. Det är väl kanske därför man blir sjuk ibland, för att tvingas stanna upp. Balans. Nu är jag frisk och studsar runt igen. Kram på dig :-)
Skicka en kommentar