Vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Detta är en fråga som man liksom automatiskt brukar ställa sig när det händer något elände. Att saker händer oss är naturligt, men det finns människor som drabbas i mycket högre utsträckning än andra. Däremot är det sällan någon ställer sig den frågan när man har det riktigt bra, detta trots att det är grattis till oss människor i västvärlden. De allra flesta av oss har allt och lite till när det gäller grundläggande behov och det enda vi gjort för att förtjäna det är att vinna vårt livs viktigaste simtävling i rätt livmoder vid rätt tidpunkt.

Tacksamhet är något som vi ofta glömmer när vi springer omkring i våra viktiga hamsterhjul med våra med våra måste-fixa-gardiner-grejer. Men vi må förlåta oss. Vi har levt i fred i 200 år och de flesta av oss har aldrig varit ens nära att våra familjer inte har mat på bordet. Det är inte så konstigt om vi har lite svårt att förstå. Det är nämligen lätt att tänka att man jobbat så hårt och därför förtjänar det bästa när det i själva verket är tur. Det finns gott om människor i världen som står ut med större umbäranden än vi, jobbar ännu hårdare och ändå inte har en femtedel av det vi har.

Vad vet jag om vad jag skulle göra om jag kände att mina barn och min familj inte hade det grundläggande. Tigga, prostituera mig, övertala Kaosmannnen att dra ut på kriminella räder? Svårt att säga faktiskt. Man vill ju trots allt att en barn ska få mat, mediciner och skolgång. Sånt som de faktiskt får utan att varken jag eller barnen reflekterar över det nämnvärt. "Vi kan inte hjälpa alla, stäng gränserna och ge inte pengar till tiggarna" är saker som man hör då och då. Som om vi hjälpte alla och som om alla verkligen kommer hit (de stora flyktingströmmarna fastnar i grannländer). Kan man tänka sig att ställa sig frågan om hur jag skulle vilja ha det om "det" hände oss? Hm, är det inte så att vi alla är människor? Ronnie Sandahl har skrivit bra om det här. Är det inte så att vi i vårt överflöd kastar massor med mat? Har kläder i garderoben som vi inte använder? Jag kan avslöja att den enda i detta hushållet som blev magrare under jul och nyårshelgen är snögubben ;-).


Jag kan försöka göra litegrann genom att ge bort de kläder som vi inte använder, prata med nyanlända på bussen, 200:- i månaden till Röda korset och tömma myntfacket till den människa som sitter utanför Coop. Det kan jag klara utan att egentligen ge avkall på någonting. Dessutom ska jag börja uppskatta min tur.

Faktum är att jag kan jobba 80%. Visst, det kostar pengar men vi klarar det. Reser kanske lite mindre än andra och gör lite mindre av annat också. Resande kan man ju fundera på när man läser Cecilia Hagen. Vad ger resor egentligen? Rent mentalt är det alla gånger guld värt att jobba mindre. Otroligt skönt att vara ledig en dag efter en riktigt tuff vecka. Solen skiner så det gnistrar i snön. Dags att spänna på sig skidorna och bege sig ut i skogen. Ödmjuk och tacksam över att jag har möjligheten. Kram på er