Pepparkaks-skrik och politik...

I brist på snö har vi hittat en sysselsättning som substitut. Pepparkaksbak med tillhörande kristyrande. När sisådär en 6-7 barn under dagen gör pepparkakskreationer med kristyr behöver man inte snö, det blir så att säga väldigt ljust, om än inte så fräscht i köket. Kul i alla fall.

Intressant är att Storasyster för året verkar ha lärt sig att ta ihop sig, även då pepparkakorna inte blir som de ska. Hon konstaterar nöjt att hon aldrig tidigare har bakat pepparkakor utan att gråta. Den som tagit över "bryta-ihop stafettpinnen är Lillebror. Med jämna mellanrum knölar han ihop deg och stormar ut ur köket.

Och som vanligt är det med sammanbrott/ utbrott att ju mindre vi bryr oss och går in och försöker fixa till, desto snabbare går det över. Det är inte mitt problem om Lillebror inte bakar en enda pepparkaka mer i hela sitt liv. Däremot kan det blir problem för honom i livet om han inte lär sig att sansa sig. Lämnar man honom ifred när han störtat ur köket så får han chansen att lära sig det, precis som Storasyster har gjort.

Politik är aningen svårare. Nyval efter ett turbulent val och en knepig budgetomröstning där SD med sina 12,8% lyckas, inte bara fälla budgeten utan även få alla diskutera den enda frågan som de tycker är viktig. Hotar att fälla varje budget för sin fråga. Nyval är klokt, kanske kan situationen lösas så att vi får mer stabilitet. Förhoppningsvis blir Sverige mer politiskt. Det är så lätt när man haft fred och välstånd länga att bara dissa politiker men någon behöver göra jobbet och göra det seriöst, titta på helheten, inte bara en enda fråga. Annars kan vi lika gärna göra enligt Maltes förslag.

Skrota blockpolitiken så att man kan regera i minoritet igen utan att det ska bli stopp överallt.

Kram på er allihop