söndag 3 augusti 2014

Mamma det är härligt att du är så YOLO...

???. Sagt av nyblivna 14-åringen en helt vanlig dag. Yolo?

Skrattet bara bubblar ur Storasyster. Något som händer ofta, när hon inte är arg eller trött alltså. -Du fattar inte vad jag menar va? Nix pix, jag har ingen aning. Som den (oftast) överseende och trevliga unga dam hon är så förklarar hon för sin stenåldersmor. "Du är så där You Only Live Once, Yolo. Du njuter av tillvaron, skrattar, kan äta den glömda efterrätten redan efter frukost och låter oss också göra det. En sån där mamma som inte är så noga med hur det ser utan mer noga med hur det känns. Det är coolt att ha en mamma som fortfarande badar massor, klättrar i träd ibland och kan ha riktigt jävla kul...

Jag blir riktigt rörd och glad. När jag tänker på saken har hon nog gjort en riktig analys. Jag vet att döden finns och att den kan drabba oss när som helst. Bara nu i veckan var det tre dödsrunor i tidningen som gäller människor jag känner. Människor som jag är glad över att ha mött. Sorgligt att de är borta. Framförallt de som gått på tok för tidigt. Sorg är kärlekens pris som en vän så klokt sa. Klart att man kan stänga in sig och försöka låtsas som om döden inte finns men den kommer ikapp oss hur vi än gör. Vad vi vet så lever vi bara en gång. Vad som händer sen har vi ingen aning om och då blir det naturligt att tänka på vad som verkligen är viktigt här och nu.

En kompis ringde nyss och berättade att hon tappat bort en av mina böcker. Min mobil har en helt vettlös meddelandesignal som inte går att få bort och plötsligt har den gått över till att bara skriva engelska eller kinesiska. Trädgården håller på att växa igen. Sånt är små skitsaker. Mitt liv är inte en show eller jakt efter mest likes på facebook. Livet är här och nu. Kärlek och vänskap är det enda som verkligen betyder något.

Så låt oss äta hallon till middag, njuta av de dagar vi har och ta hand om varandra. Kram


2 kommentarer:

Anna/notonmusic sa...

Vilken trevlig blogg du har, är fyrabarnsmamma som du fast ligger några steg före dej tror jag, den yngsta flyttar hemifrån till hösten, ett visst vemod infaller sig. Hos mej alltså. Han är inte ett dugg vemodig!

KaosJenny sa...

Härligt Anna/notonmusic! Fyra barn är verkligen en gåva. Förstår att det är vemodigt men samtidigt kan du också vara stolt över att ha flygfärdiga barn. Kram