Vad är det som gör att folk går igång så vansinnigt på julfixande så att de får magsår. Varför i hela friden ökar stresspåslaget redan i november över detta?
Avgör julen hur resten av året ska bli? Är julhelgen månntro ett mått på hur lyckliga/ duktiga husmödrar/ rejäla kvinnor vi är? Kan julgruppens, granens eller pyntets perfektionism kanske den yttersta garantin för att intet ont kan hända? Knappast!
Är jag galen eller är inte julen en helg som man (förhoppningsvis) tillbringar med människor man gillar. Man äter mat som man tycker är god och tindrar (i bästa fall) ikapp med granen som barnen klätt. Har man bara varit tillräckligt tydlig med sin önskelista så får man något som man vill ha av tomten också.
Personligen har jag skrivit vantar på alla platser, vantar kan jag nog aldrig få för många av eftersom jag sprider dom lite här och där under året. Trillar man allt för djupt ner i "perfekta-juldiket" över någon julstjärna eller något kan man alltid titta på bilder från krigets Syrien. Perspektiv. Eller fundera på det här (varför är det i 97% av fallen kvinnor som får migrän och magsår).
Det kommer att bli jul i år också, oavsett vad vi gör. Kram på er
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kloka kvinna!:) Kunde inte sagt det bättre själv!
Jag och min kusin planerar in ett Göteborgsbesök mitt i allt. Inte för att det finns tid egentligen, men bara för att det är så mysigt att strosa runt där en dag!:) Kan bli så också att vi kommer hem utan att ha köpt en enda julklapp...
Kram
Tack Grodmamman. Låter mycket bra med ett Göteborgsbesök och strosa runt. Kram
Skicka en kommentar