söndag 25 mars 2012

Vacker frukost och nya idoler...

Om man vaknade imorse och det såg ut så här:

Kan man förstås börja svära och planera att flytta söderut... Annars kan man klä på sig och äta frukost i årets vackraste omgivning :-)

Ibland pratas det om att vuxna behöver lära barn/ ungdomar rätt och fel. Det tror jag är ett fullständigt feltänk. Här är en lapp som vår 6 åring skrivit och satt på skafferidörren:

Det klart att hon är underbar men hon är inte unik. Kliv in i vilken förskoleklass som helst och de vet vad som är rätt och fel (sen om de gör rätt eller inte är en annan sak). Egentligen skulle jag vilja hävda att 6 åringar på många sätt är klyftigare än 26 åringar, 46 åringar och 76 åringar. De flesta 6 åringar vet vad som är viktigt och och riktigt. De lever här och nu och låtsas inte. De strålar mot de personer som de gillar och räcker ut tungan mot resten (bryr sig inte om att kontakten med vissa möjligtvis kan ge framtida fördelar). De har vissa saker som är omöjliga att kompromissa om men struntar i en massa andra saker. De har nära till alla känslor och roar sig så ofta de kan.

Man kan bli rätt beklämd när man tänker på så mycket galenskaper vuxna gör som barn och ungdomar inte gör och så är det vi som fostrar dom. Plockar bort en massa bra saker, skrattar bort klokheter och ser till att de införlivar våra galenskaper. Tvärt om borde vi lära oss mer av barnen. Från och med nu borde vi ha våra barn och ungdomar som rättesnören istället för att fostra dom :-). Vad tror ni, kan man behålla sitt kloka barn inom sig och är det läge att skaffa sig en lämplig barnidol? Ha en bra kväll!!

3 kommentarer:

kattiiiiss sa...

Vill önska dig en skön måndag och start på veckan.

Kram
Katarina

Galenskap och lite allvar sa...

Väldigt god kväll (eller snarare god natt!)

Gulligt brev från 6åringen!

Jag tror nog att det är viktigt att inte släppa allt barnasinne utan ha lite kvar resten av livet.
Ibland behöver man ta livet med en klackspark och då måste man veta hur man ska göra, vem vet det bäst förutom barnen? Barn är här och nu och tänker inte så mycket om andra saker, de känner ingen stress som vi vuxna många gånger lever med. Är de stressade så är det vi vuxna som har gjort så att det har blivit så. Tänker lite på Astrid Lindgrens Saltkråkan, när farbror Melker ordnar Barnens dag. Undrar egentligen vem som har roligast...är det barnen eller är det de vuxna? Mina barnidoler är mina barn här hemma och vissa rollfigurer i Lindgrens värld som jag gillar väldigt mycket.Många kloka tankar kommer från just barn. Minns en liten kille på 2.5 år på min förskola som frågade mig när vi sjöng Ja må hon leva.. "Vad hette hon som fyllde 100 år? " (där kan man snacka om en som verkligen har lyssnat på texten)

Angående din vita utsikt; tja, visst är vädret konstigt. Här hoppas jag verkligen inte att det kommer mer nerdimpandes...men man vet ju aldrig. Om så skulle ske så är det ingen idé att bli gnällig. Förra gången det hände så sa dottern. Mamma. vad kul, nu kan vi ju ta fram pulkan igen! Där vilar inga ledsamheter inte. Snacka om att ta dagen med en klackspark...eller hur var det nu igen?

Ha en fantastisk suverän tisdag..för det tänker jag ha!

Kramekram Veronica

mammaxtre sa...

Att behålla barnet in om sig som vuxen är svårt, tror jag. Nog skullle det vara bra dock. Sexåringar är kloka och roliga. De kan ramla av stolen fastän de sitter still :-)

Ha det gott