MAMMA SKA...

OM DU INTE ÖSER UPP MAT ÅT MIG SKA JAG KASTA NER MJÖLKPAKETET I GRYTAN MED STROGANOFF FÖR JAG VILL INTE ÖSA UPP MAT ÅT MIG. SEN TÄNKER JAG KASTA ALLA TALLRIKARNA PÅ GOLVET..

Och där gick startskottet till en Mega konflikt med Lillebror. Han är principfast till tusen och snart sexåring. Han har tex nyss bestämt att han inte ska gå i trappor mer eftersom han ramlar så ofta. Tur för honom att han bor på entré våningen. Synd bara att vi har X-boxen i källaren men det är han tydligen beredd att ta. Han har helt enkelt slutat gå i trappor.

Jag kan förstås bara uttala mig om våra sexåringar men de har varit snäppet mer än speciella. Förhandlingar, hot och oförklarliga sammanbrott har föräldraparet bara fått tugga i sig på löpande band. Saker och ting som varit självklart i flera år har plötsligt blivit omöjligt eller tvärt om. Eller vad sägs om en unge som på fullaste allvar kommer hem och deklarerar att han/hon SKA äta godis till middag. Våra sexåringar har varit allt annat än nöjda när de varit på den bogen men inga har varit lika gulliga efteråt, när man visat “vart skåpet ska stå”.

Fortsättningen på vår fight blev att jag vägrade. Sa att -Lillebror, gör dig inte olycklig. Jag tycker hemskt mycket om dig men jag tänker INTE ösa upp mat åt dig. Jag öser inte upp mat åt barn som kan och dessutom funkar inte hot på mig. Du kan bli hur arg du vill, det enda som kommer att hända är att jag kommer att bli arg och du kommer att bli olycklig. Efter vad som kändes som hundra försök att gå runt problemet från Lillebrors sida (jag SKA ha en annan gaffel, -Gå och byt då, om jag ska så MÅSTE du... -NEJ, om jag äter så SKA jag få..-.NEJ). -Lillebror, det är DU som är hungrig, jag har redan ätit...

Efter striden var klar satt den lille söte bokmärkesängeln i mitt knä halva kvällen, alldeles underbart mysig och kärleksfull.