Hasta hasta i livspusslet...

Det går undan nu... Så där så att Kaosmodern knappt hinner med sig. Jobb, jobb och åter jobb men helt ok. Jag har ett sånt där jobb som gör att ett par perioder per år blir väldigt intensiva. Kommer hem sent och är helt mentalt kidnappad. Skulle vara konstigt om det inte var så. Man kan säga att det indirekt ingår i min arbetsbeskrivning, liksom är det jag har betalt för.

Och så fritiden då med fotboll och aktiviteter. Skor fulla hallen och gräs som ska klippas. De fyra underbara ungarna och den där Mannen som man behöver resonera med ibland om hur man ska få ihop tillvaron, framförallt när galna maj och jubel juni är igång. Har du swishat? Vem hämtar? Middag? Tvätt?

Tricket är att inte pusha sig själv hårdare i såna här perioder. Tvärtom behöver man säga nej oftare och bli mer noggrann med vad som är viktigt och vad som ska bort under en tid.

”Förmågan att förenkla betyder att ta bort det onödiga, så att det nödvändiga får utrymme”.
Hans Hofmann

”Vid sidan av den ädla konsten att få saker gjorda finns den ädla konsten att låta saker bli ogjorda. Livets visdom innehåller eliminerandet av oviktiga saker”.
Lin Yutang


Och så får man konstatera att saker kör ihop sig ibland och blir bra ändå. Missade bussen imorse, fick skjuts av en kompis till grann-samhället där bussarna är tätare. Inte tätt nog så då liftade jag och den tredje bilen plockade upp mig. Fick lift med en kille från gamla parallellklassen i 9:an och det var riktigt trevligt. Kul med en pratstund med honom om tonåringar och livet. Visste jag inte när det begav sig att han skulle bli ett av dagens guldkorn.

Ta det lugnt med er själva och Kram på er