Ibland tänker jag att det vore extremt skönt att vara lite mer vanlig. Klockan är halv tolv på natten. Kaosmodern kokar saft och bygger en alvkappa, samtidigt som hon bloggar. Man undra jättemycket över eventuell diagnos och varför inte bara bli normal då man sätter sig och bloggar när hela köket är saftprickigt och alvkappan är halvklar...
Det är bara att förlika sig med att det är så jag funkar (eh, arbetar menar jag). Lite så där allt eller inget. När det är Barda helg nästa helg och jag fick ut hela Kaosfamiljen och bärga bär i trädgården så blir det så här, massor på en gång. Med ett positivt sinne som ständigt ropar heja, det här kommer att gå utmärkt, måste jag säga att jag är sjukt tacksam över att jag inte är händig. Då hade jag väl börjat riva väggar istället för att koka saft. Det skulle kräva ett enormt arbeta för mig att bli en vi-gör-en-sak-i-taget-människa. Det finns fördelar med att vara så här också så det är bara att nöjda sig helt enkelt, le lite och leva med sig...
Hoppas att ni har det fint och att ni också kan le åt era galna egenskaper. Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Och vad är det som säger att det inte är just det som är normalt?? (Bara för sakens skull, vad är en alvkappa?)
Vad är normalt? Jag kommer bättre överens med mina egenskaper som jag har haft svårt att acceptera tidigare. Gillar det som trots allt funkar för mig, även om det kan verka bakvänt för andra. Jag önskar att jag haft din förmåga att hålla många bollar i luften samtidigt
Gunilla
Hej! Här ska jag roa mig med att läsa! Känns skönt att det finns fler som erkänner kaos ;)
Melanie
Mm, Marina, rätt tänkt, vad är egentligen normalt? Vi kanske är lagom normala allihop ;-). En Alvkappa är en kappa åt en alv, fantasy :-)
Du har rätt Gunilla, man blir mer och mer sams med sig och lär sig leva med sig och det finns ju goda och mindre bra saker med varje egenskap :-).
Tack Melanie Rydoff, lite Kaos är inte hela världen :-)
Kram på er
Skicka en kommentar