Sitter på bussen från grannstan. Människor hoppar på och av. Mest kvinnor o invandrare. De andra åker väl bil. Vilsamt är det att åka buss, lite känsla av rymdfärja.Hann träffa modiga brorsan en stund på busshållplatsen. Han bjöd på hamburgare och vi pratade om Matrix.... Den där världen av måsten och borden som vi, de flesta av oss kliver in i på höstkanten. Jobbar en massa för att ha råd att göra en massa kanske egentligen rätt ovidkommande saker...
Brorsan har hoppat av Matrix. Tjänstledig utan lön, a-kassa eller andra bidrag. Ett avbräck, med korta vikariat och kolla upp och försöka fånga alternativen till det fasta jobb han har. I tomrummet händer något. Han konstaterar att många blir stressade å hans vägnar, fru och barn o bara hoppa av hamsterhjulet? Samtidigt stressar vi och bränner jordens resurser. Åker bil överallt, slänger saker som funkar för att? Borde vi inte stanna upp oftare? Vad är det som hindrar oss att kliva ur Matrix?
Nu är bussen framme, färdigfunderat... Kram på er
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är så nyttigt att inse att det går, att man har möjligheten fastän man är inringad av en massa "måsten" som egentligen bara är hittepå. Fast just precis nu vill jag inte hoppa av, faktiskt.
Bussar och cyklar är det bästa! Kram själv!
Mm Tessa, jag har samma känsla, jag vill inte heller hoppa av just nu, jobbar i och för sig bara 75% men trivs ypperligt. Bussar och cyklar är underbara. Kram
Skicka en kommentar