Lillasyster gick till skolan med stora tovor i håret idag som i stort sett alla andra dagar. Enda skillnaden var att idag var det skolfoto. Nämnde det på jobbet och det blev stor diskussion. Massor med råd fick jag angående trasselhår och flera men man måste ju... (som om inte jag har erfarenhet av lockiga trasselhår, kan säga att det är starkt genetiskt).
Va! Måste man verkligen? Historierna var många och långa om borstar, kammar, balsamspray, tvångsklippningar och framförallt tårar. Konstaterar att samma personer som skulle ha förfasat sig stort och länge över om jag luggat henne för allvarlig förseelse tydligen inte skulle ha några som helst problem om jag "tog mig samman" och slet henne i håret med hjälp av balsamspray och borste varje dag bara för att hon skulle vara fin. Fin för vem?
Är det verkligen det jag ska lära den unga damen, att man ska lida pin för att bli fin? Skulle det innebära att jag var en god mor som såg till hennes behov? För vems skull skulle vi borsta? För att jag ska kunna visa upp henne som en showunge? Likes på facebook? Extrapoäng i god-mor boken?
Ah, om hon vill ha långt hår så får hon ha det och så klipper vi bort dreadlocks som inte går att rädda sen borstar hon ibland. Hon är riktigt fin i alla fall och verkar trivas stort. Jag känner mig helt övertygad om att hon kommer att kräva borstning eller klippning om hon upplever sig retad eller så... Förresten har ben i näsan samt förmånen tack vare syskonen och deras kompisar att känna elever i skolan ända upp till årskurs nio så hon känner sig nog rätt lugn.
Ha en bra kväll alla toviga och otoviga.
